Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nytt ljus på Bloomsburygruppen: ”de levde i cirklar, målade i fyrkanter och älskade i trekanter”

De var konstnärer, författare, ekonomer, filosofer, politiskt engagerade, vänner och älskare. I dag är den gränsöverskridande Bloomsburygruppen mer aktuell än någonsin, menar konstkritikern Ingela Lind, aktuell med en bok och en utställning på temat Bloomsbury.

Annons
Bloomsburygruppen var en löst sammansatt skara konstnärer, ekonomer, författare och politiker som ohejdat rörde sig mellan disciplinerna. På bilden syns Roger Fry, Clive Bell, Duncan Grant, Lytton Strachey, Saxon Arnold Sydney-Turner och Vanessa Bell. Pressbild.

Fult och vackert blandas. Möblerna är nedgångna, men bättras på med lite färg - fram med penseln bara, så förvandlas den öppna spisen till ett konstverk med nakna modeller och ett myller av fotografier på spiselkransen. I konstnärerna Vanessa Bell och Duncan Grants hem Charleston är allt målat och påmålat, konstaterar Ingela Lind i boken "Ta sig frihet". Frågan om vad som är original är ointressant och konsten är inte tänkt för evigheten.

Läs mer: " I skogen kan vad som helst hända – det visste både Dante och Lynch"

Duncan Grants ateljé i sommarhuset Charleston i East Sussex är ett exempel på den eklektiska och tillåtande estetik som Bloomsburygruppen företrädde. Här är allt målat och påmålat, utan sneglingar mot konvenansen. Pressbild.

Delar av konstnärsbostaden Charleston återskapas just nu i konsthallen Artipelag till utställningen "Bloomsbury spirit" _ den första stora utställning som har gjorts i Sverige om Bloomsburygruppen. Ingela Lind, som har kurerat den, beskriver den glatt som "ganska hejvild".

- Vi blandar in miljöer som jag hoppas ska chocka, det är ju själva meningen. Bloomsburygruppen chockerade på 1910-talet med sina utställningar och då måste man chockera med andra medel nu. Det är själva orenheten som utmanar svenskarna, tror jag.

Bloomsburygruppen var en löst sammansatt grupp, som bildades i London i början av 1900-talet av ett antal vänner som alla "krävde en diskussion om livet". De tyckte inte lika om allt, att argumentera och ifrågasätta ingick i spelets regler. Men de hade samma tro på att det väsentligaste i livet var samtalet, sökandet efter sanning och det goda, vänskapen och gränsöverskridandet, menar Ingela Lind.

För eftervärlden har gruppens klarast lysande stjärna alltid varit författaren Virginia Woolf, vars böcker fortfarande hålls fram som några av litteraturens mästerverk. Men i konstellationen ingick också bland andra ekonomen John Maynard Keynes, Woolfs syster, konstnären Vanessa Bell och dennas älskare, målaren Duncan Grant samt - inte minst Virginia Woolfs man Leonard, författare, politiker, journalist och förläggare.

Läs mer: ”Kristendomen gjorde skogen till skräckens hemvist”

Lytton Strachey målad av Dora Carrington. Pressbild.

Leonard Woolf är den av Bloomsburygruppens medlemmar som Ingela Lind helst skulle vilja lyfta fram ur skuggan.

- Han var en enormt intressant figur, men i Sverige har man aldrig riktigt fått kläm på honom. Han har reducerats till Virginia Woolfs betjänt, "den där triste mannen". Hans fem band tjocka självbiografi är jättebra, han är så tydlig mot de värsta sidorna hos kommunismen och de värsta sidorna hos högerfascismen. Han är socialist, men så klartänkt mot det som är övertramp och översitteri, konstaterar hon.

2008 publicerade hon sin första bok om Bloomsburymedlemmarna: "Leka med modernismen. Virginia Woolf och Bloomsburygruppen". Då trodde hon att det var slutskrivet om Bloomsburykretsen, men nu har hon trots allt återvänt till det eklektiska konstnärskollektivet.

– Jag fick frågan från flera håll om jag ville göra en utställning med deras verk. Och samtidigt har jag mer och mer känt att många av deras frågeställningar har blivit akuta. Det har blivit en helt annan politisk tid på de här tio åren. Det är hisnande att något de stred för har blivit så aktuellt igen, säger Ingela Lind.

Läs mer: Sofia Gustafsson om kvinnohat som inte går att bemöta.

Virginia Woolf är den mest kända medlemmen av Bloomsburygruppen. Verk som

Vad är det som gör att Bloomsburygruppen ligger i tiden? Bland annat deras avsky för fundamentalism, heroism och auktoritärt tänkande, menar hon. Medlemmarna rör sig ohejdat mellan disciplinerna, agerar politiskt, startar företag som förlaget Hogarth Press och konstnärskollektivet Omega Workshops, leker, argumenterar och älskar - utan att ta hänsyn till konservativa sexualramar. Ett ofta publicerat citat om gruppen lyder: "They lived in circles, painted in squares and loved in triangles" - de levde i cirklar, målade i fyrkanter och älskade i trianglar/trekanter.

Allt som Bloomsburygruppen producerade är inte bra, det är Ingela Lind den första att hålla med om.

– Ädelstenarna finns inbäddade i slagg, säger hon. Men man måste inte ta hela deras koncept, man kan ta det bästa och bli väldigt triggad av det.

Sara Ullberg/TT

Konstkritikern och författaren Ingela Lind står bakom både boken och utställningen om Bloomsburygruppen.

Fakta: Utställning och bok

Utställningen "Bloomsbury spirit" visas på Artipelag utanför Stockholm mellan den 23 mars och 30 september. I utställningen visas bland annat måleri, foto, inredning, textilier, litteratur, möbeldesign, bokkonst, grafik, trädgårdskonst och mode. En central del är återskapandet av delar av Charleston, Vanessa Bells sommarhus i Sussex som var ett centrum för hela Bloomsburygruppen. Utanför konsthallen möts besökaren av en Charlestoninspirerad trädgård.

Boken "Ta sig frihet. Bloomsbury, Indien och konsten att leva" är en vidareutveckling av Ingela Linds tidigare bok "Leka med modernismen. Virginia Woolf och Bloomsburygruppen". I boken inriktar sig Lind bland annat mer på Bloomsburygruppens nätverk, som Hogarth Press och Omega Workshops, samt hittar ett indiskt spår som påverkar gruppens estetik.

Fakta: Bloomsburygruppens medlemmar

Virginia Woolf (1882-1941), författare och förläggare på Hogarth Press.

Leonard Woolf (1880-1969), författare, politiker, journalist och förläggare på Hogarth Press.

Vanessa Bell (1879-1961), konstnär, syster till Virginia Woolf, gift med Clive Bell.

Clive Bell (1881-1964), kritiker och konsthistoriker, gift med Vanessa Bell.

Duncan Grant (1885-1978), målare. Först älskare till John Maynard Keynes. Levde sedan med Vanessa Bell till hennes död 1961.

John Maynard Keynes (1883-1946), ekonom, filosof och författare.

Roger Fry (1866-1943), konstpedagog, kritiker målare och introduktör av postimpressionism i England.

Lytton Strachey (1880-1932), kritiker, historiker och biograf.

Övriga som ibland räknas till gruppen: Julian Bell, Quentin Bell (söner till Vanessa och Clive), Desmond MacCarthy, Dora Carrington, EM Forster, Angelica Garnett (dotter till Vanessa och Duncan), David Garnett, Ottoline Morrell, Frances Partridge, Bertrand Russell och Thoby Stephen (Virginias och Vanessas bror).

Källa: "Ta sig frihet. Bloomsbury, Indien och konsten att leva" av Ingela Lind.

Mer läsning

Annons