Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nygårds Karin från Mora i separatutställning på Fotografiska

/

Nygårds Karin Bengtsson från Mora skapar tidlösa iscensättningar som kretsar kring teman om minnen, tid och drömmar.
Just nu är hon aktuell med en separatutställning på Fotografiska museet i Stockholm.

Annons

Utställningen upptar tre rum på museets andra våning. Samma rum där Zorns fotoutställning hängde fram till sista augusti (som nu vandrar vidare till Zornmuseet). Två Morakonstnärer efter varandra alltså. Nygårds Karin är född i Mora 1972 där hon också växte upp. Föräldrahemmet finns kvar i Garsås. Själv bor hon sedan några år i Skåne efter en tid i Stockholm och Helsingfors, där hon tog en magisterexamen vid Konstindustriella högskolan.

Utställningen på Fotografiska är Nygårds Karins största separatutställning hittills. 16 stora verk ingår i utställningen, 15 fotografier och ett videoverk, det tidigaste från 2004, de senaste verken färdigställdes i våras.

Väggarna har fått nya färger sedan Zorn flyttade ut, färger som utgår från ett av utställningens mest centrala verk, "Deer Room". Vi ser in genom en dörröppning, en ensam säng med en kvinnan sittande intill, ett stilla ljus kommer in bakifrån och kastar skuggor över sängen och den som vilar under mjukt täcke, ett hjortdjur visar det sig. Färgerna är dämpade i brunt, grått, grönt och violett. Kvinnans ansikte är i vila, tömt på tydliga uttryck. Något som kommer igen i övriga verk i utställningen. Subjekten i bilderna blickar ut utan att riktigt se oss, frusna i ett ögonblick där vi inte vet skeendet, vad som har hänt eller vad som ska hända. Ändå är de just subjekt, de äger sin situation. I verken finns heller inga markörer för tid, om det är en upplevd verklighet, drömmar eller fiktion. Det är upp till mig som betraktare att fylla i med egna referenser och minnen i de bilder som Karin skapat.

Känslan av teater förstärks av att flera av scenerna ramas in av textilier, som ridåer.

Nygårds Karins bildvärld är reducerad på onödig rekvisita ändå finns många ingångar i verken, med symboler, karaktärer och inte minst till referenser till måleri kring förra sekelskiftet.

Men precis som hennes modeller eller aktörer inte upplevs som objekt, lyckas hon fylla schablonerna med nya värden. Narren, dandyn och det sovande barnet har i Nygårds Karins bilder bara lånat attributen, de studsar mot, och använder sig av, historien för att skapa nya berättelser. Det är konsekvent och skickligt utfört.

På samma sätt använder hon sig av tidigare mästares verk, bland dem Dardel och hans "Den döende dandyn" som återkommer i flera av verken, den ensamma unga pojken, i ett av verken försedd med Dardels lilla handspegel. Edvard Munchs är en annan konstnär som Nygårds Karin tar spjärn emot, i "Deer Room" använder sig Nygårds Karin av samma färger och tematik som i Munchs "Det sjuka barnet", och i tre olika verk återkommer Munchs masker i rött, svart och vitt. Ett slags samtal som binder samman då- med nutid. Ett samtal som är intressant att ta del av. Hoppas att någon vaken konsthall i länet gör ansträngningar för att få hit utställningen så småningom.

Mer läsning

Annons