Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny undersökning mäter kulturarvens värde för turism, sysselsättning och hållbarhet

Kulturarvet spelar en positiv roll i arbetet för hållbar utveckling. Det lyfter Riksantikvarieämbetet fram i en ny rapport där man har gått igenom hur kulturarvet påverkar den ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarheten.

Annons

Höstmarknad som den såg för hundra år sedan, visades på Skansen sommaren 2016. Skansen i Stockholm är Sveriges mest välbesökta kulturmiljö.

I rapporten "Räkna med kulturarvet" har Riksantikvarieämbetet försökt mäta och ge exempel på värden som kulturarvet bidrar med. Det framgår bland annat att kulturmiljöerna lockar turister, 2015 uppgick turisternas konsumtion inom området kultur och rekreation till drygt 15 miljarder kronor.

Den mest välbesökta kulturmiljön samma år var Skansen, med nästan 1,4 miljoner besök.

Kulturarvet genererar också sysselsättning. 2011 gjordes en kartläggning av företag som bedriver kulturarvsrelaterad verksamhet. Antalet helårsanställda i de drygt 1500 bolagen uppgick till närmare 6400 personer och omsättningen var drygt åtta miljarder kronor.

Skötseln av kulturmiljöer bidrar även positivt till biologisk mångfald, konstateras det i rapporten. De sociala värdena är svårare att sätta siffror på, men i en nyligen genomförd medborgarundersökning framgår det att de tillfrågade menar att kulturarvet är viktigt för att förstå sammanhang och känna delaktighet med andra.

Mer läsning

Annons