Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvinnor tar plats i ett samiskt manssamhälle

Lars Thomasson, 89 år, förkämpe för samiska frågor och hedersdoktor vid Umeå universitet, läser en bok som ser den samiska kvinnan ur en ny vinkel.

Annons

Lars Thomasson läser om en kvinnoroll och kamp i den samiska kulturen som han inte tidigare sett skildras.

I en nyutkommen antologi, ”Samisk kamp”, finns en intressant studie av Marianne Lilliequist kring samiska kvinnors utveckling, av egen kraft, från underlägsenhet till jämställdhet och inflytande i samiska kulturfrågor.

Den samiska kulturen har tidigare beskrivits som i huvudsak mansdominerad, med samiska kvinnor dubbelt förtryckta – som kvinnor och som samer.

1928 års renbeteslag utgick ifrån att det var de renskötande samerna, samer med renskötsel, jakt och fiske som ekonomiskt underlag , som lagen gällde. Den uteslöt därför övriga samer från medlemskap i samebyarna och begränsade därmed också starkt utynyttjandet av de markområden som varit deras hemvist och försörjningsunderlag. En kvinna som gifte sig med en icke renskötande man fråntogs rätten till renskötsel, en bestämmelse som dock togs bort i den nu gällande lagen från 1971.

I samband med mekaniseringen av renskötseln under 1960-talet (”snöskoterrevolutionen”) blev renskötseln en alltmer manlig syssla. I dag är det männen som i huvudsak är renskötare, och när man bildar familj, tar kvinnan ofta arbete utanför renskötseln.

Forskningen kring samiska kvinnor visar att de, särskilt den äldre kvinnan, både haft en starkare position än kvinnor i andra kulturer men också varit underordnade och dubbelt förtryckta på grund av kön och etnicitet (att vara samisk kvinna).

Men forskare har också hävdat att forskning måste ske utifrån urfolkens egna perspektiv. Det exotiska och stereotypa som präglat tidigare forskning måste ersättas av respekt för urfolkens egna världsbilder och förhållningssätt, som ofta skiljer sig från västerländska, akademiska traditioner.

Som exempel ges i boken "Samisk kamp" bilder av tre samiska kvinnor från olika samiska miljöer och tre olika stadier ur deras liv. De existerar först i fullständig isolering från det svenska men med en stark samisk identitet. Sedan stigmatisering av det samiska (att ständigt få känna sig mindervärdig). Och slutligen en kamp för den egna identiteten och stolthet över det samiska. Slutligen skildras en av kvinnorna som uppgav att det var hennes upplevda utanförskap i förhållandet till de renskötande samerna som var drivkraften i hennes samepolitiska och samekulturella arbete.

Lars Thomasson

Mer läsning

Annons