Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Könsbyte och identitet under Faludis lupp

Från en våldsam machoman förvandlade pappan sig till kvinna. Politik, identitet och genus – allt feministikonen Susan Faludi utforskat strålar samman i hennes egen familjehistoria. Den skildrar hon i "Mörkrummet".

Annons

Författaren Susan Faludi är aktuell med boken

Det kan tyckas ironiskt: I hela sitt liv har Susan Faludi skrivit om kön, genus och identitet. En sommardag 2004 blev hon konfronterad med ämnet på ett oväntat sätt. Efter över ett kvarts sekel utan kontakt med sin far nåddes hon av ett mejl.

"Kära Susan", stod det. "Jag har kommit fram till att jag har fått nog av att spela en aggressiv machoman som jag egentligen aldrig har varit inuti." Hennes då 76-årige far hade genomgått en könskorrigering och blivit Stefánie.

– Pappa föreslog att jag skulle skriva hennes livshistoria. Själv tänkte jag att det främst var ett sätt att hitta tillbaka till varandra. Jag kände mig säker i min "identitet" som journalist och använde det som en trygg filt. Men med tiden insåg jag att jag var lika mycket en deltagare, säger Susan Faludi, vänligt leende.

Motståndet formade

Att klaga på sin "hemska barndom" är Susan Faludi ointresserad av. Men utforskandet av identitetens flytande gränser skär genom hennes egen familjs liv.

Hon växte upp i en amerikansk förort där antisemitismen pyrde under ytan och kvinnorna förväntades stanna hemma. Motstånd, är ordet som sammanfattar hennes identitetsbygge i barndomen.

– Min tidiga feminism formades av min pappas försök att kontrollera min mamma, inte låta henne jobba, våldet och hoten när hon ville ha skilsmässa, säger Susan Faludi osentimentalt.

Hon är en expert på att fånga undanglidande och komplexa skeenden. Genombrottet kom med feministbibeln "Backlash", där Susan Faludi satte fingret på ett smygande bakslag i kvinnans frigörelse.

"Mörkrummet" är mer personlig, berättar hon nästan ursäktande. Den är en hybrid, memoarerna blandas med teori kring transsexualism och historiska nedslag i 1900-talets Ungern.

I boken "Ställd" vände hon röntgenblicken mot männen, som också far illa av könsstereotypa krav. I backspegeln inser hon att det till stor del handlade om hennes pappa.

Stereotyp bild

Susan Faludi skildrar den obekväma återföreningen, i pappans hemland Ungern. Där, under långa utläggningar om smink och kläder, kastas hon in i den hyperfeminitet Stefánie iscensätter, med klackskor och paljettklänningar som attribut.

– Pappas vilja att vara kvinna var obestridlig och började i en tidig ålder. Men frågan är vilken uppfattning hon hade av vad det innebär att vara kvinna. Hon hade en väldigt stereotyp bild, säger Susan Faludi, som tror att Stefánie hade hoppats på en "quick fix", från ankunge till vacker svan.

Långsamt får Faludi en inblick i pappans kärlekslösa barndom. István Friedman växte upp i det Ungern som gladeligen ställde upp på nazisternas så kallade slutgiltiga lösning. Pappan dolde att han var jude och lyckades fly. Resten av livet återuppfann han sig likt Woody Allens Zelig.

– Min pappa pratade aldrig om sin judiskhet men jag kände att det var något fundamentalt för min egen identitet, säger Susan Faludi som upptäckte att stora delar av hennes släkt utraderades i Förintelsen. Identiteten har ett janusansikte, ser hon:

– Identitet kan vara frigörande när det handlar om till exempel hbtq-rättigheter och som en väg för självförståelse. Men den kan också bli förtryckande, främlingsfientlig och hypernationalistisk, om man bygger sin identitet genom att demonisera andra.Saknar pappan

I dagens Ungern ökar övergreppen på judar och hbtq-personer igen, visar Susan Faludi. Det finns ett samband: judiska män kodas ofta som "veka", "omanliga". Samma retorik sprider sig i USA, säger hon, chockad över den tilltagande antisemitismen. Men feminismens bakslag, männens återgång till machorollen – hon skrattar förskräckt över sina profetior som slår in.

Resan i faderns fotspår har stärkt Susan Faludi i övertygelsen att identiteter, och kön, är flytande. Men hon är glad över att pappan till slut slöt cirkeln, och hittade tillbaka till sin judiska identitet. Far och dotter hade skapat en närhet när Stefánie slutligen gick bort, 2015.

– Jag saknar min far. Hon skulle ha älskat det här, hur problematiserande porträttet av henne än är. Hon skulle ha älskat uppmärksamheten.

Fakta: Sudan Faludi

Född: 1959

Bor: "Maine just nu men ska flytta tillbaka till Massachusetts. Jag och min man har accepterat nya jobb på Smith college, en av få kvinnohögskolor som finns kvar. Den har ett känt feministiskt arv, med studenter som Sylvia Plath, Betty Friedan och Gloria Steinem. Och ett kvinnohistoriskt arkiv som jag längtar efter att komma över!"

Familj: "Bror, mamma och min man Russ Rymer."

Tycker om att läsa: "Just nu läser jag 'Middlemarch' som en flykt från Trump. Många i USA läser 'The plot against America' och sådana böcker. Men det är illa nog att läsa nyheterna. Jag älskar svenska författare också och har blivit besatt av ungersk litteratur. Jag läste 'Den allvarsamma leken' av Hjalmar Söderberg på planet."

Bakgrund: Susan Faludi är utbildad på Harvard University och har arbetat som journalist på The New York Times och Wall Street Journal. 1991 vann hon ett Pulitzerpris och 1992 fick hon sitt genombrott med boken "Backlash – Kriget mot kvinnorna". Hon har också skrivit "Ställd: Sveket mot männen" och "Den amerikanska mardrömmen".

Susan Faludi om...

...identitet:

"Sökandet efter identitet har varit en kraft i samhället de senaste 100 åren minst. Förut handlade det mer om religion eller etniska lojaliteter. I dag är identitet en quick fix för alla möjliga människor som känner sig på drift i världen, de har en längtan efter att tillhöra något. I stället för riktiga och varaktiga relationer erbjuds vi att som konsumenter gå ut och köpa en identitet. Det bara fördjupar identitetshungern, för det är så otillfredsställande. I hela världen ser vi nu hur identitet används, som i 'Make America great again', Marine Le Pens popularitet, den populistiska främlingsfientligheten som sprider sig i Europa eller den extrema homofobin i Ryssland och Afrika. Det handlar ännu en gång om behovet att hitta en syndabock att definiera sig emot. Det är en hemskt farlig utveckling. Vi vet redan via historien vad det leder till och det gör att jag känner mig ännu mer desperat. Att vi inte har lärt oss mer."

...Donald Trump:

"Hans främsta lockelse handlar om att han är en stark man som sätter kvinnorna på plats. Det har varit ett fundamentalt drag i hans kampanj. När jag skrev 'Ställd' så tjatade och tjatade män om Hillary Clinton och Lady MacBeth. I USA är det här ett drama som pågått sedan minst 90-talet, de arga vita männen manipulerades av högern att lägga sin röst mot invandrare och kvinnor – särskilt de som representerades av Hillary Clinton."

...att hitta sina rötter:

"Jag växte upp i en amerikansk efterkrigsförort. Allt där är så ytligt, du är inte rotad i något. För en generation sedan stod husen inte ens där. Så när jag undersökte min fars historia kände jag att jag hade en familjehistoria som sträckte sig djupt ner som jag kunde återerövra. Jag var inte flickan från förorten utan något förflutet längre."

Författaren Susan Faludi skriver om sin far i nya

Mer läsning

Annons