Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klar kvinnodominans under Mozartmässan i Falun

/
  • Elin Skorup och Anna Zander dominerade och övertygade med sina insatser på lördagskvällen.
  • Tyvärr kom bara 260 personer till Falu Kristine kyrka för Mozarts c-mollmässa.

Blott 260 personer hörde Falu Kristine kyrkas framgångsrika satsning på att ge Mozarts stora c-mollmässa under allhelgonahelgen.

Annons

Mozarts stora c-mollmässa delar en del karaktärsdrag med hans rekviem. Den är inkomplett och brukar framföras med rekonstruerade inslag eller med andra kompositörers instoppade musik. Den tycks inte ha haft någon beställare, vilket var ovanligt för tillkomståret 1782.

Den 26-årige Wolfgang Mozart kan ha skrivit mässan som en försoningsgest i den ofta infekterade relationen till fadern Leopold. Wolfgang hade flyttat till Wien från Salzburg och tjänsten hos ärkebiskopen och i Wien hade han gift sig med sin Constanze.

Mässans färdiga delar uruppfördes i Salzburg och Mozart hade skrivit annan mässmusik att lägga till där hans Credo inte var klart och där hans Agnus dei inte alls hade påbörjats. Orkester och kör togs ur hovmusiken - Wolfgangs förra kollegor - knuten till Peterskyrkan.

Sopranstämman gav han till just Constanze, som dittills inte hade träffat Leopold. Hon fick alltså glänsa i det mest omskrivna avsnittet i mässan, Et incarnatus est ur credot, vilket enligt påve Franciscus är "överträffad; det lyfter dig till Gud".

I Falu Kristine kyrka på alla helgons dag valdes lösningen att framföra Agnus deis text till inledningen Kyries musik, och det fungerade väl.

Rebaroque är landets mest framstående barockorkester, välgörande ofta anlitad i de största satsningarna på sakral musik i Dalarna, men även i exempelvis Vattnäs konsertlada. Rebaroque kommer särskilt till sin rätt i mer återhållna, tonsvaga partier, som just det mjukt gungande, inledande kyriet - där skapas en kammarmusikalisk intimitet, en nerv och en musikalisk närhet som de tidstrogna instrumenten bidrar till.

Men i avsnitt med mera forte och för sittplatser längre bak överflyglas Rebaroque och ljudbilden har en slagsida mot Kristines denna kväll synnerligen välljudande kyrkokör. För Mozart har lämnat barocken, även om de studier av Bach och Händel han ägnade sig åt är påtagliga i c-mollmässan.

Dirigenten Henrik Alinder har samarbetat med nätverket runt sopranen Elin Skorup tidigare; förra året tog hon kollegor med sig till Falun för Kröningsmässan av Mozart. Det var just Skorup och mezzon Anna Zander (den andra kvinnostämman är inte skriven för alt) som övertygade mest, båda med säkra, rörliga och stora röster, medan tenoren Thomas Köll och basen David Wijkman hade klara problem att nå ut.

Och det var synd för jag håller trippelflätan med sopran, sopran och tenor i Quoniam för något av det mest fascinerande Wolfgang Mozart skrev.

Och det säger en del.

Mer läsning

Annons