Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hallå där Niklas Darke...

/

... som är ny medarbetare i Dalarnas tidningars kulturredaktion.

Annons

Välkommen! Vad har du gjort hittills?

– Tack! Jag har ju hållit på så himla länge, så jag har hunnit med en del. När det gäller det rent kulturella började jag i tidskriftssvängen i början av 90-talet och har sedan dess bland annat drivit ett pyttelitet förlag, givit ut ett par egna böcker, översatt romaner från norska och engelska, skrivit krönikor, frilansat som litteraturkritiker och gjort lättlästa bearbetningar. Det har jag varvat med olika brödjobb – korrekturläsning av produkttexter, personlig assistans och en massa annat som jag inte minns just nu.

Hur ser din egen kulturkonsumtion ut?

– Jag är periodare, blir besatt av en form i taget. Länge var det grafiska romaner, på senare år har jag slukat tv-serier i lite för stor utsträckning ibland. Man måste ju sova också. Just nu är jag förtjust i ”osynliga” genrer, till exempel nyhetsnotiser på text-tv och griniga insändare. Jag går loss på det mesta som är gjort med någon sorts vördnad för uttrycket. Jag gillar glöd.

Vad ska en bra kultursida innehålla?

– Framför allt texter som är skrivna på allvar (vilket inte alls betyder att de måste vara allvarliga). Den ska erbjuda djupdykningar, gärna med skeva och oväntade perspektiv, samtidigt som den ska ge överblick. Den ska vara en språngbräda för läsarens egna tankar, en igångsättare, en katalysator.

Vi står mitt i ett skifte i mediebranschen, vad tror du, finns det en framtid för kulturkritiken?

– Det gör det verkligen. Det pågår en sorts revolution, till stor del skriftspråklig, där nya former hela tiden uppstår. På många områden har det blivit ”plattare” – uttrycken och formuleringsprivilegiet har demokratiserats – men samtidigt finns det krafter som verkar i rakt motsatt riktning. Och mitt i den där dragkampen står kulturkritiken för att beskriva vad som händer.

Mer läsning

Annons