Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Feministiska dystopier stark trend i årets bokutgivning

Efter den hyllade tv-versionen av Margaret Atwoods "Tjänarinnans berättelse" kommer en våg av nya feministiska dystopier, framför allt i USA och England. Det stora intresset för kvinnors berättelser syns också i de historiska romanerna.

Annons
Jessica Schiefauer skriver just nu på sin första roman för vuxna. Foto: Christine Olsson/TT Arkivbild

Tonårstjejer elektrifierar sina offer med fingertopparna och får till slut religiösa ledare att vilja feminisera de heliga skrifterna: Moses blir Miriam, Muhammed blir Fatimah och de kristnas böner riktar sig till jungfru Maria.

I början av juni kommer en av fjolårets brittiska storsäljare, Naomi Aldermans "Makten", på svenska. Romanen handlar om en värld där ensamma män är rädda för att möta 15-åriga tjejer, samtidigt som Alderman ifrågasätter vad makt och aggressivitet gör med människor, oavsett kön.

Naomi Aldermans

"Makten" ges ut av Modernista, det svenska förlag som förmodligen har flest feministiska dystopier på sin utgivningslista, men förläggaren Pietro Maglio vill ändå inte tala om en utgivningstrend.

"Är det någonting som det senaste året har visat oss så är det att kvinnor i alla sammanhang fortfarande är mer eller mindre systematiskt utsatta", skriver han i stället i ett mejl.

"Detta är en avgörande stridsfråga, som präglar vår tid. Konst existerar inte i ett tomrum, det finns alltid en kontext; den växer fram i relation med och till sin omvärld", fortsätter Maglio.

Margaret Atwood skrev

Just feministiska dystopier men också historisk fiktion med kvinnors berättelser i centrum är annars två stora utgivningstrender under 2018, enligt den brittiska branschtidningen Bookseller. Svenska förläggare som just nu läser anglosaxiska manus, bekräftar bilden.

– Vi kollar på det och det är jättespännande, säger Erika Degrad, förläggare på Norstedts.

Även om det är svårt att säga vad som kommer först har höstens metoo-rörelse ökat intresset för litteratur som diskuterar samtidens stora frågor konstaterar Bookseller.

– Jag kopplar det här till den feministiska våg som dragit fram genom hela världen, där man i USA kanske är lite mer nyvaken än i Sverige. Satir och dystopi är bra verktyg för den som vill skriva samhällskritiskt, säger Johanna Haegerström, förläggare på Bonniers.

Förläggaren Maria Såthe sitter lugnt i båten i vetskap om att hon redan har en svensk framtidsskildring inplanerad. Nästa höst ger Wahlström & Widstrand ut den tvåfaldigt Augustprisade Jessica Schiefauers första vuxenroman som handlar om ett utopiskt kvinnosamhälle.

Bland aktuella svenska dystopier märks annars Pernilla Wåhlin Noréns debutroman "Sorgens princip" om två kvinnor som gör uppror mot ett framtida Sverige där energi utvinns ur invånarnas känslor av sorg. I Balsam Karams "Händelsehorisonten" placeras kvinnor och barn i ett särskilt getto, Utkanterna, och i augusti kommer Maja Lundgrens nya roman, "Den skenande planeten". Där återvänder den spaceleggade Ki till jorden, men utan att riktigt fatta vad som händer.

– Den är mer satirisk science fiction än renodlad dystopi, men går ändå åt det hållet, säger förläggaren Daniel Sandström, litterär chef på Bonniers, som menar att även den historiska fiktionen, som exempelvis brittiska Sarah Perrys "Ormen i Essex" eller svenske Alexander Cavalieratos 1940-talsskildring "Släpp ingen jävel över bron" har bäring i nuet.

– Jag tror att den här sammanblandningen av epoker pekar både framåt och bakåt.

Fångar samtiden gör också tv-versionen av "Tjänarinnans berättelse", som trots att den skrevs på 1980-talet och med Östtyskland för ögonen nu blir sedd utifrån Trumpadministrationen. Norstedts gav i höstas ut Margaret Atwoods roman i reviderad översättning och den 26 april får den andra säsongen av tv-serien, "The handmaid's tale", svensk premiär. Enligt producenten Bruce Miller, intervjuad av Hollywood Reporter, är Atwood "väldigt inblandad" även i den.

– Jag gissar att hon skriver på en uppföljare just nu, säger hennes svenska förläggare Gunilla Sondell.

– Hon har ställt in alla sina åtaganden och hon är ju väldigt engagerad i vad som händer i Nordamerika. Det roliga är att hela hennes författarskap fått en sådan revival.

Erika Josefsson/TT

Fakta: Aktuella dystopier med kvinnofokus

"Tjänarinnans berättelse" av Margaret Atwood skildrar ett samhälle där fertila kvinnor utnyttjas för avel av härskarklassens män. Ny utgåva med reviderad översättning och nyskrivet förord.

"Minnen av vatten" av Emmi Itäranta, handlar om en värld där den globala uppvärmningen gått så långt att människor krigar om vatten. En prisbelönt ungdomsroman som kom på svenska i fjol.

"Brännmärkt" av Lizette Edfeldt, en ungdomsroman och dystopi om en framtid där återstoden av mänskligheten är inordnad i ett starkt hierarkiskt system. Huvudpersonen Adeline Theta väljer att gå emot Imperiet.

"Sorgens princip" av Pernilla Wåhlin Norén handlar om en framtid där människors sorg omvandlas till energi och om två kvinnor som båda blivit offer för en global handel med deras känslor.

"Makten" av Naomi Alderman (kommer i juni): Brittisk bästsäljare som handlar om tonårstjejer i besittning av en kraft som kan döda. Även äldre kvinnor kan hitta sin kraft och en ny världsordning uppstår.

"Händelshorisonten" av Balsam Karam utspelas i ett samhälle där barn och kvinnor deporteras till Utkanterna. 17-åriga Milde gör uppror och får välja mellan avrättning och att kastas ut i rymden.

"Den skenande planeten" av Maja Lundgren (kommer i augusti) presenteras som en science fiction-roman om jorden efter ett fjärde världskrig. Ki, bosatt på en annan planet, återvänder till Tellus men förstår inte riktigt vad som händer.

Mer läsning

Annons