Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Cecilia Ekebjär: ”Kunskap bättre än politisk idé när vi ska definera kulturarvet”

Annons

Vilka blir våra framtida gemensamma minnen? Vilka kulturella objekt, byggnader, verk och miljöer är viktiga att bevara för framtiden och vad kan vi välja bort? Det är troligt att mina svar ser annorlunda ut jämfört med dina.

I veckan lämnade kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) över en kulturarvs-proposition till riksdagen. Regeringen vill ta ett helhetsgrepp om kulturarvet som eget politikområde.

Det är bra. Men en grannlaga uppgift.

Det märks i det nära 250 sidor långa förslaget som bygger på flera olika utredningar och som presenteras efter en rejäl remissrunda. Det är svårt att skönja den tydliga ram som Bah Kuhnke säger sig vilja sätta runt området. I det sammanhanget är det ändå imponerande att man trots allt kan presentera några konkreta förslag och prioriteringar. Bland annat ändringar i kulturmiljölagen och en förstärkning av Riksantikvarieämbetets roll som samlande kulturarvsmyndighet.

Den viktigaste delen är förslaget om en ny museilag. Syftet är att slå fast museerna som självständiga kunskapsinstitutioner. Lagen omfattar de museer som ägs av kommuner, landsting och stat och förtydligar att politiken inte ska lägga sig i innehåll eller perspektiv i museiverksamheterna.

En tolkning blev att museernas uppdrag skulle vara att uppfostra besökarna till rätt åsikter

En huvudman ska alltså inte kunna vrida historieskrivningen så att den passar en viss politiserad syn, ett välkommet tillägg till i lagtexten i de tider vi befinner oss i.

Orden ”kunskap” och ”kunskapsbaserad” upprepas i förslaget, vilket är betryggande. Möjligen ett svar på kritiken som riktades mot Miljöpartiets kulturgrupps rapport ”Kulturen – det fjärde välfärdsområdet”, som tryckte på kulturens uppgift att tjäna bygget av ett hållbart samhälle. En tolkning blev att museernas uppdrag skulle vara att uppfostra besökarna till rätt åsikter – något som väckte kritik inte minst efter öppnandet av normutställningen ”Playground”.

För mig är ett museums huvudsakliga uppdrag att samla, bevara och underhålla samlingar för att skydda kulturarvet och sprida kunskap. Ett museum måste arbeta kunskapsbaserat och kan inte styras av tillfälliga intellektuella strömningar i samhället. Det tycker jag att förslaget står upp för.

Jag är glad att det är människor med kunskap som har mandatet att göra urvalet och inte folkvalda med en politisk agenda.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke har stora ambitioner med förslaget: ”Kulturarvspolitiken ska bidra till att det gemensamma kulturarvet blir en angelägenhet för alla, så att det offentliga samtalet vidgas och fördjupas samt att medskapande och engagemang främjas.”

Frågan är hur man fixar det konkret, och går det verkligen att skapa ett gemensamt kulturarv som är angeläget för alla?

Jag tror inte det.

Men förhoppningsvis kan du och jag få med några av våra prioriteringar i det kollektiva kulturminnet. Jag är glad att det är människor med kunskap som har mandatet att göra urvalet och inte folkvalda med en politisk agenda.

Mer läsning

Annons