Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Resa till en annan värld

/
  • Annan planet? Jan Tunér, Grängesberg, har skickat in sin sci-fi-novell Aperlimis till tidningens amatörlitteraturrecensent, Marcus Birro.

Annons

Han satt drömmande i klassrummet med blicken ut genom fönstret. Han skrev själv också. Långa, märkliga berättelser om kvinnor i svarta läderkorsetter och gubbar från rymden.

Det var säkert en tonårskilles hormonella uppvaknande men det också en ung mans sätt att fly den gråa, trista men obönhörliga omvärlden.

Jan Tunér skriver om ett ställe, en planet, en värld eller vad man vill som heter Aperlimis. Där bor Bilk med hustru Alishe. Redan den första lysande meningen, "Att begå självmord i Aperlimis var verkligen inte lätt.", sätter oss på banan.

Sedan målas denna andra värld upp för oss, sakta och tålmodigt. Tunér kan skriva. Det är varsamt och kärleksfullt berättat. Han trivs på den där planeten, det är helt uppenbart.

Han rör sig med lätta steg på denna för oss andra främmande planet. Det är nödvändigt för ledtrådarna kommer till läsaren en och en, aldrig i onödan och heller aldrig innan man behöver dem.

Det är som att veckla ut en karta över en plats man inte visste fanns men som man efter någon dag eller så kommer på sig själv med att kalla hemma.

Jag gillar Tunérs sätt att skriva. Det är vitaliserande. Han verkar älska sin berättelse, är stolt över sina figurer och sin värld. Det är som att behagligt skjutas in i den angränsande verklighet och till sin förvåning trivas där.

Sci-fi-litteraturen tar ju ofta upp extensiella frågor, väl inbäddade i historien och Tunér gör det också, men hela tiden subtilt, aldrig ansträngt eller krystat.

När lyfter fortsättningen mot Aperlimis? Jag vill vara ombord.

Mer läsning

Annons