Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Omdebatterad före utgivningen

/
  • Debatteras. Är det bra eller dåligt att samhället idag är så inriktat på konsumtion? Är det elitistiskt att håna att allt fler får råd att exempelvis renovera hemma? Temat i Sisela Lindbloms roman De skamlösa debatteras redan livligt.

Annons

Lindbloms tredje roman sedan debuten 1995 är en medryckande berättelse om tre unga människor med pengar, självförtroende och karriär. Vad de saknar är självinsikt och empati.

Nathalie och Tito, vänner men konkurrenter, arbetar på en damtidning. Tidningens målgrupp är kvinnor som de själva, unga och stilmedvetna.

De vet hur viktigt det är att se rätt ut i alla situationer från en sommarkväll i storstan till att matcha svärmors matsalsdukning.

Det viktigaste är vad man har och gör, inte vem man är.

De skamlösa berättas omväxlande ur de två kvinnornas och Titos pojkvän Eriks perspektiv.

Genom att händelserna ibland skildras flera gånger får man en tydlig bild av karaktärerna och hur de ständigt missförstår varandra utan att veta om det.

De hävdar sig gärna på andras bekostnad i jakten på lyx och sex, samtidigt som de längtar - förgäves? - efter kärlek och närhet.

Romanen satiriserar samtidens egocentriska fixering vid yta. "Yta är bra!" säger Tito, vilket symboliseras av hennes glittriga tidning.

I debatten som bröt ut i kvällspress och bloggar efter en intervju med Sisela Lindblom i DN (31/3) kallas detta "kulturelitens folkförakt" (Expressen 4/4).

Men Lindblom hävdar inte att folk är dåliga för att de ägnar sig åt en viss "prylkonsumtion". Inredningstrender, mode och pengar är inte farligt.

Det farliga är när människor som i De skamlösa blir allt för ytliga och därför kalla.

Dessutom bör inte en roman reduceras till att ses enbart som en diskussion. Lindblom är författare, dramatiker och regissör och hon vet hur man berättar en historia - romanbygget är skickligt utfört.

Personernas alla tankar och handlingar är inte sympatiska, men man engageras i deras liv och budskapet går fram.

Erik i De skamlösa påstår att "journalistiken påverkar människors liv så som böckerna förut gjorde", att skönlitteraturen är betydelselös.

Nu har Lindbloms roman använts som exempel i argumenteringar utan att tyckarna ens har läst den.

Förhoppningsvis betyder det ändå inte att Erik har rätt.

Fotnot: En längre intervju, där Lindholm kommenterar debatten om hennes bok, publiceras på tidningens hemsida.

Fakta: Litteratur Roman

DE SKAMLÖSA

Sisela Lindblom

Norstedts

Mer läsning

Annons