Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny bok: Lutherjubiléet kulminerar – I dag firas mannen som omformade Västerlandet

Hur vet man att man duger åt Gud? Hur vet man att man har gjort tillräckligt många tillräckligt bra saker (och motsvarande få dåliga) för att slippa vara rädd för helvetet?

Annons

Det vet man förstås aldrig. Och det var den religiösa prestationsångesten som till slut släppte sitt grepp om Martin Luther, prästen, universitetsprofessorn och teologen som förändrade vårt samhälle i grunden. Efter att ha varit fången i en självpåtagen inre skuldfälla (så stor att han någon gång fick rådet att "glömma sina inbillade synder och gå ut och se till att få några ordentliga synder att bekänna") kom till slut den förlösande insikten: Man kunde inte prestera sig till Guds gillande. Det var bara Guds nåd, inte mänskliga strävanden, som kunde rädda en själ.

Därmed blev det förstås också omöjligt att köpa Guds välvilja, som i katolska kyrkans avlatshandel. Så kom denne fritänkare på kant med dåtidens i särklass mäktigaste institution. Och den som var bannlyst av påven var också världsligt fredlös, eftersom religion och politik hängde tätt ihop. Även världens härskare var rädda för kättarens makt.

Besökare framför en videoinstallation med ett porträtt av Martin Luther i utställningen

Boken "Nåd och frid i Kristus! Martin Luther i ljuset av hans brev" innehåller både berättelsen om Luthers liv och 68 av de många brev han skrev. I biografin finns hänvisningar till breven, vilket gör att man läser boken från två håll, och då får breven ett sammanhang. Man får en god bild av Luther även om man inte vet så mycket om honom tidigare.

Det ger förstås en särskild närhet till en person att läsa hans egna ord. Luther är både lärd och humoristisk, ordglad och munter; han har talets gåva och ett inre fullspäckat med teologi och tankar som kan få honom att brista ut i små predikningar. Han skriver till sina vänner, till sin fru och till världens härskare (även Gustav Vasa fick brev från honom). Genom breven får vi hans egna kommentarer till avgörande händelser, som processen som ledde fram till bannlysningen: "I denna stund har jag stått inför kejsaren och den romerska senaten och tillfrågats om jag vill återkalla mina böcker".

Vissa teologiska frågor går kanske en del utanpå gemene mans kunskaper. Men hellre för mycket material än för lite, och det går alltid att hoppa över avsnitt. Dessutom ger boken en stark känsla för hur olik 1500-talets idébakgrund är vår tids. I vissa avseenden var Luther en 1500-talsmänniska. Han godtog samhällshierarkier och han var fördömande mot dem som han tyckte föraktade Kristus, som judarna. Detta var en tid då religion betydde ofantligt mycket, och även tron på djävulen var stark.

Färggrann Martin Luther i installationen

Men man förstår också hur modern han var i andra avseenden. För det första var han mycket publik. Han hade enormt folkligt stöd, drog stora skaror till sina predikningar och hans många skrifter sålde som smör. För att bli (på nutidssvenska) denna mediestjärna använde han ny teknik (boktryckarkonsten) och sociala medier (brevskrivande). Luther var tidens ledande publicist, skriver författarna.

För det andra gjorde han människor delaktiga. Han skrev på tyska, direkt till folket, och översatte Bibeln eftersom han tyckte att folk själva skulle kunna läsa den. I sången i kyrkan skulle alla delta, inte bara prästerna och kören. Och hans lilla sammanfattning av kristen tro, katekesen, var en bit in på 1900-talet det dominerande läromedlet i ämnet för varenda bondunge i protestantiska länder. Vilken annan lärobok har hållit i 400 år? Läroskrifterna blev på något sätt hans motsvarighet till ABF - hans kristendom förutsatte en kunnig församling, liksom folkhemmet förutsatte medborgare skolade i demokrati.

För det tredje ville han skilja den religiösa och den världsliga makten åt, och för det fjärde tog han avstånd från våld – han förde fram sin sak genom flygblad, skrifter och predikningar, genom debatter och argumentation, inga fysiska uppror.

I dag, den 31 oktober, är det 500 år sedan Luther spikade upp sina teser mot avlaten på dörren till Slottskyrkan i Wittenberg (i sig inte den enskilt revolutionära handling som jag har trott att det var; kyrkdörren var den tidens anslagstavla, att spika upp sitt dokument var liktydigt med publicering och än i dag "spikar" akademiker sina avhandlingar, på vissa håll bokstavligt som en rolig tradition).

Då kulminerar firandet av en människa som påverkat vårt samhälle, vårt tänkande och vår uppfattning om vad som är bra och dåligt långt mer än vi tror. Och vars dramatiska liv skulle kunna bli en storfilm.

Litteratur

Carl Axel Aurelius och Steffen Kjeldgaard-Pedersen: Nåd och frid i Kristus! Martin Luther i ljuset av hans brev

Verbum förlag

Läs mer: Luthers blandning av uppror och lydnad har präglat Västerlandet i 500 år

Mer läsning

Annons