Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gud nästlar sig in överallt

/

Annons

Katolicismen hade genom århundradena blivit så integrerad i den västerländska mentaliteten att även de som förkastade den katolska tron hade sätt att tänka som kunde härledas dit.

Efter att ha läst Jonathan Hill och Kristendomens spår är det lätt att frestas till generaliseringen "alla sekulariserade nutidsmänniskor är egentligen kristna".

Västerlandet är på så många plan genomsyrat av kristendom att vi omöjligt kan stå fria från påverkan, ens om vi försöker.

Storhelgerna, tideräkningen, värderingarna, drickandet, vetenskapen, skolväsendet, konsten och människosynen. Alltsamman bär tydliga spår av kristendom.

Att kalla Hills tillvägagångssätt vetenskapligt är att säga för mycket, snarare visar han översiktligt på linjer och tendenser där kristendomen kan antas vara det som gett avtryck.

Att mer exakt utreda påverkan skulle krävt en betydligt snävare avgränsning av ämnet. Boken är trots det ändå klart intressant.

Hill är medveten om problemet. Den kristna verkningarna är ibland svåra att skilja från andra influenser, framförallt de som kommer från grekerna och antiken.

Ändå hävdar Hill att kristendomen försåg världen med två grundläggande idéer. Dels den att världen är ordnad, dels den att universum är begripligt och rationellt.

Båda idéerna fanns redan i den klassiska världen. Däremot gav kristendomen dem, som Hill också skriver, en kristen tolkning.

Intressantare blir det när Hill hittar konkreta fall där svallvågorna från kristendomen är oemotsägliga.

Uppdelningen i subjektivt och objektivt, som har blivit karaktäristisk för västerländsk världsbild, kommer från början från Augustinus.

I Bekännelser, som betraktas som en av de första självbiografierna, erkänner Augustinus jagets och den personliga erfarenhetens betydelse.

Han gör kort sagt en skillnad mellan subjektivt och objektivt. Det här blir senare utgångspunkten för René Descartes tankevärld, något som påverkat den moderna vetenskapen genom distinktionen mellan forskaren och tingen.

Även konsten är i oerhört många fall färgad av kristna motiv och frågeställningar. Ibland är det alldeles uppenbart, ibland ligger det mer dolt.

Att Dostojevskijs frågor i Brott och straff har kristen rot är inte svårt att se. Däremot är det inte lika tydligt att realismen, som kan sägas vara typisk för mycket av den västerländska konsten, har kristen influens.

Men under renässansen var det faktiskt synen på naturens andlighet som ledde till strävan efter exakt avbildning. Det handlade om att återge det Gudomliga så precist som möjligt, därav realismen.

Ett kristet budskap i konsten kan också leda till påverkan av allmänna värderingar. I Första Timotheusbrevet 6:10 står "kärleken till pengar är roten till allt ont".

Det här är ett tema som ligger under ytan i åtskilliga böcker, filmer och låttexter. Det är också något som givit avtryck i våra livsideal och i vår människosyn.

Den girige blir sällan omtyckt och att sträva efter enbart rikedom har i många kretsar ansetts fult.

Om det är ett tecken på den pågående sekulariseringen att Mammon idag dyrkas allt mer förbehållslöst får vara osagt. Att det på flera plan uppstår ett tomrum när vi sekulariseras är däremot uppenbart.

Vill vi fylla det med något väsentligt måste vi leta utanför mittfåran av framgångs- och självförverklingsteorier.

Bildningsidealet, som strävade efter att förverkliga de sant mänskliga värdena inom oss, må vara gammalt men det har inte förlorat sitt värde eller sin uppgift.

Tvärtom.

KRISTENDOMENS SPÅR

Jonathan Hill

Libris

Mer läsning

Annons