Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dorit Rabinyans bok fick inte läsas i Israels skolor: "I Israel är empati radikalt"

Dorit Rabinyan utgick från sitt eget liv när hon skrev "Alla floder flyter mot havet". Hon visste att ämnet var känsligt, men anade ändå inte hur stor sprängkraft berättelsen hade. 18 månader efter utgivningen stoppades boken för läsning i skolan i Israel.

Annons
Dorit Rabinyan är i Sverige för att tala om sin roman

Romanen bär en kortfattad dedikation på försättsbladet. "Till Hassan Hourani (1974–2003)".

Hassan, förebilden till palestinske Hilmi i "Alla floder flyter mot havet", avled i en tragisk drunkningsolycka i Jaffa 2003. Ett år tidigare, efter en intensiv, känsloladdad vinter tillsammans i New York, skiljdes Dorit och Hassan åt för att resa tillbaka till Israel respektive Palestina. "Vi ses i nästa värld" ropade Dorit efter honom, ett bittert skämt som syftade på att även om Ramallah och Tel Aviv inte ligger längre än en timmes bilfärd från varandra skulle avståndet mellan paret ändå vara i princip oöverstigligt.

För mig är det en politisk akt.

Det tog tid innan Dorit Rabinyan kunde omvandla det som hade hänt till litteratur. I sex år skrev hon på berättelsen om kärleken mellan en israelisk kvinna och en palestinsk man. Boken gavs ut i Israel 2014.

– Jag kunde inte rädda honom från vattnet. Men du vet, när någon är på väg att drunkna och du drar upp honom ur vattnet så försöker du ge honom livet åter med mun-mot-mun-metoden. Lite så känns det med den här boken. Ju fler människor som läser den desto fler är det som älskar honom, som bär hans leende i sina hjärtan, säger Dorit Rabinyan.

– För mig är det en politisk akt. Jag "räddade" honom med hjälp av hebreiskan, mitt hebreiska språk, samma språk som har kostat honom och hans familj så mycket.

I "Alla floder flyter mot havet" skildras relationen mellan Hilmi och Liat, en kärlek som läsaren från allra första början förstår är ömtålig och förmodligen dödsdömd. I New York kan det omaka kärleksparet leva öppet tillsammans, men redan där är det tydligt hur formade de – och speciellt Liat är – av sin bakgrund och familjens värderingar.

Folk ringde mig från skyddsrummen och sade "vi läser din bok mellan den ena sirenen och den andra.

När boken kom ut i Israel hyllades den av kritikerna, belönades med Bernstein-priset och fick många unga läsare.

– Den gavs ut samma sommar som det senaste kriget i Gaza – inte särskilt bra tajmning för en bok som föreslår en dialog mellan grannarna. Men det visade sig att många israeliska läsare behövde den här reflektionen över sin och vår mänsklighet. Folk ringde mig från skyddsrummen och sade "vi läser din bok mellan den ena sirenen och den andra. Tack för att du ger oss en så stark påminnelse om att fred är möjlig."

Ett och ett halvt år efter utgivningen kom dråpslaget. Det israeliska utbildningsdepartementet strök boken från läslistan för skolelever, med motiveringen att "intima relationer, och i synnerhet möjligheten att institutionalisera dem genom äktenskap och familjebildning – även om det inte händer i berättelsen – mellan judar och icke-judar, av stora delar av samhället ses som ett hot mot de separata identiteterna".

Dorit Rabinyan har verkat som författare i Israel sedan 20-årsåldern. Ändå blev hon mycket överraskad när det israeliska utbildningsdepartementet beslutade att stryka

För Dorit Rabinyan kom beskedet som en chock.

– Jag sov inte på fyra månader. Polis vaktade min dörr på grund av att utbildningsministern spred fejknyheter om mig och boken. Folk attackerade mig på gatan, det var en väldigt jobbig upplevelse, säger hon och fortsätter:

– Jag har också upptäckt en särskild åder i pannan som börjar bulta när folk relaterar attackerna mot mig enbart till att utbildningsministerns beslut har ökat försäljningssiffrorna för boken. Folk gratulerade mig och sade att det var det bästa som kunde hända mig och att jag borde skicka en bukett blommor som tack till honom.

De är den israeliska litteraturens mästare och nu stod de upp för mig som om de vore mina äldre bröder.

Många slöt dock upp bakom Dorit Rabinyan, däribland litterära giganter som Amos Oz och David Grossman. Hon berättar med inlevelse hur Grossman ringt henne för att ge henne sitt stöd och hur hon hört Amos Oz säga i en radiointervju: "Du ger dig inte på Dorit, för i sådana fall ger du dig på mig."

– Jag växte upp med deras böcker, de är den israeliska litteraturens mästare och nu stod de upp för mig som om de vore mina äldre bröder.

Dorit Rabinyan har hopp om framtiden, trots allt. Men hon är djupt oroad över den politik som Benjamin Netanyahu för i Israel.

– I dagens Israel är empati en radikal akt. Netanyahu har radikaliserat empatin. Att vara empatisk mot någon som är din fiende och förstå att han också är en människa av kött och blod – bara det gör dig till en icke-patriot, en nationens fiende.

Fakta: Dorit Rabinyan

Född: 1972 i Kfar Saba, Israel.

Bakgrund: Kommer från en iransk-judisk familj. Romandebuterade med "Persiska brudar" (ungefärlig översättning till svenska) 1995, en bok som senare fick Jewish Quarterly-Wingate Prize. 1999 kom romanen "Våra bröllop". 2014 publicerades "Alla floder flyter mot havet" i Israel. Den belönades 2015 med Bernstein-priset.

Yrke: Författare och manusförfattare för tv och film. Arbetar just nu med ett manus till en tv-serie.

Bor: I Tel Aviv, Israel.

Aktuell: Med den svenska översättningen av "Alla floder flyter mot havet".

Sara Ullberg/TT

Mer läsning

Annons