Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debutbok om närhetslängtan på nätet: "Teknologin förändrar vår syn på kärlek"

Flyktiga och utbytbara möten – Tinder förändrar vår syn på kärlek, tror Isabelle Ståhl. Hon debuterar med en relationsroman om närhetstörst och nätdejting.

Annons

Kärlek var inte tillräckligt för att Lydia och Arvid i Hjalmar Söderbergs "Den allvarsamma leken" skulle leva lyckliga i alla sina dagar. Men drömmen om dess kraft lever naturligtvis vidare. Kanske är den till och med särskilt stark i en obeständig värld, tror författaren Isabelle Ståhl.

Författaren, journalisten och forskaren Isabelle Ståhl debuterar med boken

Hennes debut "Just nu är jag här", är enligt förlaget skriven i Söderbergs tradition, vilket smickrar henne. Hon har till och med döpt bokens förförare till just Arvid – men blir själv förvånad över kopplingen.

Att kärlekskvalen har blivit svårare i modern tid tror hon inte.

– Nja, om man frågar en person från 1700-talet skulle de säkert säga att det var svårare än någonsin då. Jag tänker på Goethe och "Den unge Werthers lidanden" som inleder den moderna synen på kärlek. Redan där dör kärleken för att idealpersonen uppstår i hans fantasi och kopplingen till den verkliga människan är så liten, säger hon, med en av många historiska paralleller: Hon är både doktorand i idéhistoria och journalist.

Idén till boken fick Isabelle Ståhl av att betrakta sina hjärtekrossade bekanta, som trots unga år ofta hade ett radband av brustna relationer bakom sig. Många använde också Tinder, där dejtkandidater utvärderas sekundsnabbt. Förutsättningarna för att mötas har förändrats.T

– Teknologin möjliggör närhet men den gör också att man kan säga "kanske" i stället för "ja". Folk kan vara så svävande.

I den djungeln fladdrar huvudpersonen Elise runt, med ständigt påslagen gps, en strid ström av nattliga möten och droger som en genväg till närhet. Utan lägenhet eller ett fast jobb – hon rings in på deltid som butiksbiträde – svajar tillvaron. Så lever många unga i dag, ser Isabelle Ståhl.

– Det är viktigt att ha något att bottna i, därför blir vi ännu mer fixerade vid att hitta en person som ska vara ett svar, när livet allt mer präglas av utbytbarhet. Man projicerar mycket av drömmen om att komma hem och hitta sin plats i världen på sin relation.

Vi sitter på ett kafé i Stockholms innerstad, en miljö Isabelle Ståhl skildrar. Själv växte hon upp i Ängelholm men skrivandet och bloggandet tog henne till huvudstaden för sju år sedan. Här känner hon en viss rotlöshet, säger hon och ursäktar sig samtidigt:

– Jag är lite som gäst i verkligheten, men det kan låta kokett att framställa sig som utanför, för jag deltar ju också och är med och skapar idéer om Stockholm.

Syrligt skildrar hon hur alla vill leva så perfekta liv. Det är också en klassfråga. Elise blickar in på de invigda i innerstaden med en blandning av ironi och längtan. Till slut blir hon ihop med Victor, från övre medelklassen. Men trots den första förälskelsens rus kommer ångesten krypande tillbaka och ledan över alla parmiddagar.

– Hon borde vara glad när hon väl är "framme". Men det skapar en känsla av misslyckande, eftersom hon fortfarande känner ångest.

Isabelle Ståhl har vänt på könsrollerna: Victor är mjuk, gråter, och bekänner sina känslor medan Elise blir allt mer otillgänglig, motvalls, och föraktfull över pojkvännens svagheter. Hon söker sig till destruktiva relationer och farligare män.

Kanske kan Elise provocera läsarna, som huvudpersonen i en annan nutida kärleksberättelse gör: Ester i Lena Anderssons "Egenmäktigt förfarande".

– Jag var inte opåverkad av hennes sätt att exponera fula sidor hos båda huvudpersonerna, och förbjudna tankar som missnöje, girighet och egoism, säger Isabelle Ståhl.

När hon skriver skönlitterärt stänger hon av sin vana att analysera. Hon författar på nattklubbar, i telefonen, eller hemma om natten. Med rosa hår och matchande glitterskor pratar hon om sitt inre soundtrack: till Lana del Rey och Kent skildrar hon ungdomens förlängda tonårstid.

– När jag var yngre trodde jag att jag skulle ha barn när jag blev 29, som jag är nu, men livet fortsätter att vara ett experiment.

Fakta: Isabelle Ståhl

Född: 1988

Bor: I Stockholm, sedan 7 år tillbaka.

Familj: "Mamma, pappa, vänner, en hund som jag vaktar och två bröder."

Inspireras av: "Lana del Rey, Kent, Hjalmar Söderberg. Samtal med andra."

Läser gärna: "Korta romaner. Just nu läser jag Goethes 'Faust', den är bra när man ska somna."

Bakgrund: Isabelle Ståhl är doktorand i idéhistoria vid Stockholms universitet och litteraturkritiker på Svenska Dagbladet. Hon har också en fil. kand i filosofi vid Södertörn.

Isabelle Ståhl om

...... Hjalmar Söderberg: "Han är en stor inspirationskälla för mig. Det är ett sätt att se på världen som jag kan relatera till, betraktande, melankoliskt och med en sorg som genomsyrar allt"

... Stockholm:"Jag kan tycka att Stockholm är extremt på många sätt. I andra europeiska storstäder klär inte folk upp sig för att jogga, folk joggar inte, och planerar inte allt tre veckor i förväg. Här handlar det så mycket om att vara lyckad på alla plan och att ha ett så intressant liv. I Sverige har vi inte haft krig på 200 år, i länder som man har haft det utvecklar folk en humor. Jag slås ofta av hur humorlösa många på Tinder är, vi har inte haft något stort trauma i Sverige som vi har behövt bearbeta så vi kan lägga väldigt mycket tid på att skapa den perfekta livsstilen"

.... dagens unga:"För unga i dag är det kanske inte så exotiskt att åka på en lång resa, utan snarare att ha kollegor man träffar varje dag, ett kontor och en arbetsplats. Det här föder ett behov av att skapa stabilitet."

Mer läsning

Annons