Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt om prepping i höstens böcker – så överlever du apokalypsen

En hotande invasion, cyberattacker och vattenbrist – det finns många möjliga krisscenarier. Preppare försöker förutse dem alla. Nu kommer böckerna om hur man förbereder sig på samhällets eventuella sammanbrott.

Annons

Vad skulle du göra om mobiltelefonerna lade av, om bilarna slutade fungera, om vi drabbades av allt längre strömavbrott och hyllorna i affärerna började gapa tomma? I Lars Wilderängs Stjärntrilogi händer allt det och lite till. Böckerna om hur samhället plötsligt bryter samman skildrar också prepparen Filip, som lever i ständig förberedelse för eventuella krissituationer.

– Det finns de som säger att "Stjärnklart" är den dyraste boken de har läst, för att de gick ut efteråt och köpte vattendunkar, vattenfiltar och spritkök. Och boken är delvis pedagogiskt upplagd kring vad man kan göra och vilka problem som kan uppstå, säger författaren.

Läs mer: Fler bokrecensioner finns att läsa här

Läs mer: Elise Karlsson i topp när vi listar fem favoritböcker från mars-april

Lars Wilderäng säger att många preppare tänker i tre-regeln. Man överlever tre veckor, eller tre månader, utan mat, tre dagar utan vatten och tre sekunder utan hopp. Så det gäller att förbereda sig. Arkivbild.

I höst handlar flera böcker om prepping. Företeelsen är långt ifrån ny, påpekar Lars Wilderäng. Förr i tiden var det vanligt att odla, koka sin egen sylt och ha ett lager av mat. Den så kallade survivaliströrelsen somnade dock in efter kalla kriget. Men terrorattacken den 11 september 2001 var ett första uppvaknande till vad många upplevde som en otryggare värld.

– Sedan kom finanskrisen, då folk hamnade ekonomiskt illa till. Då uppstod också hipsterrörelsen där man ska göra saker själv, återanvända och odla. Det är relaterat och där någonstans började det dra i gång i Sverige. Men det tog fart på riktigt i samband med Rysslands invasion av Krim, säger Lars Wilderäng, som har varit intresserad av frågan länge.– Jag har alltid varit lite "riskalert". Jag flyttade tidigt ut på landet, 1997, och där bryts strömmen då och då, så man får en annan beredskap.

Lars Wilderängs nya bok "Höstsol" har också preppingtema, men i större skala. Det är en säkerhetspolitisk thriller, som han tror kommer att skrämma ännu fler än Stjärntrilogin gjorde. Trilogin bidrog annars till att journalisten Anna-Maria Stawreberg nu skriver boken "Prepping – Att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta", som är en introduktion till fenomenet. Under en middag – där en i sällskapet hade läst Wilderäng – diskuterade de strategier vid en eventuell katastrof eller attack mot Stockholm.

– Jag sade "då åker vi till landet" och våra kompisar svarade: "men du kommer inte att kunna tanka bilen, inte ta ut pengar, handla mat eller få ut vatten. Då började jag inse hur sårbara vi är.

Den svenska prepperrörelsen är sprungen ur en tanke om självhushåll och självförsörjning – vilket vi var betydligt bättre på förr i tiden. (Personen på bilden har inget med preppingrörelsen att göra). Arkivbild.

För Anna-Maria Stawreberg handlar intresset också om en kärlek till naturen och ett intresse för odling och självhushåll. Numera har hon gått en överlevnadskurs och i sitt yrke som journalist har hon intervjuat många preppare.

– Det är inte bara tokskallar som sitter i bunkrar, det är helt vanliga människor, säger hon.

Gemensamt för dem hon pratade med var dock att de först drevs av en stor rädsla.

– Ju mer de läste på desto räddare blev de. Men förhoppningsvis drar man nytta av rädslan, kan släppa den och förbereda sig på en rimlig nivå.

Lars Wilderäng skriver spänningslitteratur och sannolikheten att det han skildrar ska inträffa är minimal – särskilt eftersom zombier så småningom blir inblandade. I höst kommer också Herman Geijers "Zombieöverlevnadskalendern 2018: Din sista chans att förbereda dig", vilken ska följas av en bok om zombieapokalypsen. Det är ett internskämt i rörelsen, enligt Wilderäng. Även Anna-Maria Stawreberg har gjort kopplingen:

– Ett par preppare jag har intervjuat säger att en zombieattack står för allt: ryssen, Trump, vattenbristen. Det är en metafor för allt skit som kan hända, säger hon.

Lars Wilderäng har fått upp intresset för prepping med sina böcker som beskriver samhällets kollaps. Det viktigaste av allt för att vara förberedd tycker han är kunskap:

För Anna-Maria Stawreberg handlar riskscenarierna framför allt om en rysk invasion, eller något miljörelaterat. Men vid terrorattacken mot Stockholm upplevde hon också hur snabbt allt kan bli kaotiskt.

– Man kanske kan börja med att ha åtminstone förnödenheter hemma för de 72 timmar som Myndigheten för samhällsberedskap rekommenderar, föreslår hon.

Lars Wilderäng tycker dock inte att tre dygn räcker långt. Han nämner solstormar, nanoteknik som bryter samman och krigsrisken som de största hoten. Men många tänker fel, påpekar han. Mat är inte det första man ska skaffa.

– Och hur väl förberedd man än är så är det först när man hittar ett socialt sammanhang som man kan klara sig.

*

Fakta: Prepping

Den moderna preppingen uppstod under 1970-talet i USA, under hotet från kalla kriget. I USA har många preppare riktat in sig på vapen men i Sverige är rörelsen mer intresserad av självhushåll.

Ordet kommer av engelskans prepared, förberedd.

Myndigheten för samhällsberedskap, MSB, rekommenderar att folk ska kunna klara sig 72 timmar utan el, vatten eller mat.

Vanliga begrepp inom preppersrörelsen:

Bug in: en överlevnadsstrategi som handlar om att stänga in sig hemma och leva på sina förråd. Bug out bag: en förberedd ryggsäck som man tar med när man hastigt tvingas lämna hemmet.

Edc: Everyday carry, sådant man bär med sig varje dag, som fickknivar eller första hjälpen.

Opsec: säkerhetsarrangemang som innebär att hålla låg profil för att inte skylta med att man har mat och vatten, på grund av plundringsrisk.

Fårket: Den okritiska, oförberedda allmänheten (också sheeple).

Rotera: Använda sina förråd innan bäst före datumet passeras. Man använder det äldsta och fyller på med nytt.

*

Fakta: Prepping i böckerna

"Prepping – Att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta" av Anna-Maria Stawreberg. En introduktion till fenomenet där fakta om hur man håller värmen eller lagrar vatten varvas med intervjuer med preppare, från både stad och landsbygd.

Stjärntrilogin av Lars Wilderäng, består av böckerna: "Stjärnklart", "Stjärnfall" och "Stjärndamm". De skildrar en rad oförklarliga händelser i samhället som inleds med att mobilerna slocknar. Snart börjar all teknik att ge upp och när höst går mot vinter råder allt större kaos.

"Höstsol", av Lars Wilderäng. En ubåtsjakt pågår i skärgården och det redan skakiga världsläget blir allt värre. Snart förstår huvudpersonerna Johanna och beredskapshandläggaren Jonas att världen är på väg att förändras.

"Zombieöverlevnadskalendern 2018: Din sista chans att förbereda dig" av Herman Geijer. Är du redo för zombieapokalypsen är du redo för allt, är budskapet i den här boken. Den går igenom bland annat grannsamverkan, stresshantering och improvisationsförmåga.

"Strategier för överlevnad: 12 sätt att förbereda sig på katastrofen" av Herman Geijer. En handbok som både handlar om klimathot och zombier. Om hur vi kan förbereda oss utan att bli uppskrämda.

Mer läsning

Annons