Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Agneta Pleijel om ojämställd kärlek och relationstrassel: "Jag ser ingen anledning att skämmas längre"

Genom en rad smärtsamma kärlekshaverier skildrar Agneta Pleijel sitt vuxenblivande. Drömmen om den jämställda parrelationen spricker gång på gång. I sin nya självbiografiska roman söker hon förklaringarna.

Annons

Författaren Agneta Pleijel, som är aktuell med boken

Hon kunde ha skrivit om framgångsrika studier och litterära upptäckter, om sig själv som den första kvinnliga kulturchefen på en dagstidning sedan Wendela Hebbe på 1800-talet. Det gör hon också, men bara i bisatser.

Fokus i "Doften av en man", Agneta Pleijels andra självbiografiska roman ligger i stället på två decennier av mer eller mindre katastrofala förhållanden. Även den här gången skriver hon om sig själv i tredje person för att skapa nödvändig distans.

Ambitionen är att fånga en tid med en gryende feministisk rörelse men också ett stycke kvinnohistoria.

– Jag skriver om det som bekymrade den här unga kvinnan mest, och det var allt trassel hon stötte på i relationerna med det andra könet. Till skillnad från många manliga biografier uppehåller jag mig inte vid sådant som ligger vid sidan om. Jag skriver om det som var problematiskt, om upptäckten av att hon i erotiken plötsligt inte blev jämlik, och vad var det i sexualiteten som skapade det där? säger hon frankt.

Boken utspelas till stor del i Göteborg. Som student i ett av världens mest jämlika samhällen på 1960-talet träffar hon antroposofen Simon. I honom får hon en pojkvän som skriver kärleksbrev om "Din Härliga Stjärt", ger henne underkläder som hon helst skulle slippa och som trots sin mjukisframtoning inte tål att befinna sig i underläge. Till och med hennes mamma blir irriterad: "Du viker dig för hans åsikter! Fast du är dubbelt så klyftig som han."

Den himlastormande förälskelsen upplever hon med Författaren som dumpar henne för en skådespelerska. Hon blir sjuk av hjärtesorg, dövar sig med tillfälliga relationer och blir en gång våldtagen. Inte heller i de längre förhållanden som följer suddar Agneta Pleijel över det sjaskiga och fula.

– Om jag nu skulle skriva om det här fick jag inte väja för det utan försöka se hur det verkligen såg ut för denna kvinna.

En gift sociologiprofessor köper henne en bättre säng. Den frånskilda etnologen vill till slut försonas med sin exfru. Bokens huvudperson ser förbryllad hur hennes jämnåriga gifter sig och skaffar barn. Varför funkar det aldrig för henne?

– Jag tror det berodde på en inre klyvnad men faktiskt också på en stor nyfikenhet. Det kändes hemskt att bli instängd i ett enda liv, hon ville ha många!

Bokens 23-åring är intellektuellt självsäker men emotionellt kaotisk. Agneta Pleijel söker förklaringar i relationen till fadern och i föräldrarnas äktenskapshaveri. Som den rådiga och handlingskraftiga storasyster hon är skriver hon till slut ett brev till sin far som har lämnat familjen. Hon ber honom att ta ut skilsmässa. Varken hon eller hennes systrar orkar längre ljuga för modern om faderns nya kvinna.

Agneta Pleijel har kvar en kopia av brevet.

– Där lade hon sig i något som hon ändå inte kunde veta allt om. Även om man inte kan säga att en far alltid ligger bakom de partnerval man gör i livet så tror jag att man kan säga att den första idén om en relation ges av ens föräldrar, under uppväxten. Och hon blir inte klok på dem, jag blir inte klok på dem.

Kan man inte lika gärna säga att det tar lång tid för den här kvinnan att träffa rätt man?

– Så kan man se det.

Han var jättegullig. Han räddade mitt enda barn.

Det blir till slut hennes dåvarande chef på Aftonbladets kulturredaktion, poeten Karl Vennberg, som övertalar henne att följa sitt hjärta och inte göra abort, ett beslut som barnafadern lade över på henne. Gråtandes har hon fallit ihop över skrivbordet när Karl Vennberg kommer in.

– Han var jättegullig. Han räddade mitt enda barn.

Som 40-åring börjar hennes liv på nytt. Hon separerar och säger upp sig. Ett hårt inre tryck mer eller mindre exploderar i en diktsamling skriven i glädje och i stället för den pjäs om arbetets historia som skulle ha gett pengar.

Kan du i dag se det här relationstrasslet som en del av din tillblivelse?

– Så känns det. Sedan är det ju också så att det ligger så långt tillbaka i tiden att jag inte ser någon anledning att skämmas längre. Jag försöker skildra en tid, det som gjorde ont och utan att mästra över henne.

Erika Josefsson/TT

Fakta: Agneta Pleijel

Född: 1940.

Bor: I Stockholm.

Familj: Dotter och barnbarn. Gift med kulturjournalisten och författaren Maciej Zaremba.

Bakgrund: Redaktör på Ord och Bild. Litteraturkritiker på Aftonbladet där hon också var kulturchef under fyra år på 1970-talet. Tidigare ordförande för Svenska Pen. Professor på Dramatiska institutet 1992 till 1996.

Sysselsättning: Poet, dramatiker och författare. "Änglar, dvärgar" (1981) var hennes första diktsamling. Debutromanen "Vindspejare" (1987) uppmärksammades stort. Andra romaner är "Hundstjärnan" (1989), "En vinter i Stockholm" (1997) och "Lord Nevermore" (2000). Den första självbiografiska romanen "Spådom. En flickas memoarer" kom 2015 och nominerades till Augustpriset.

Mer läsning

Annons