Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

225 miljoner för att stärka konstnärernas villkor: " Du ska kunna leva som konstnär i det här landet"

Annons

Statligt anställda konstnärer, konstnärliga produktionshus för ungdomar och en ny bildkonstnärsfond. Men också konkreta förslag för att hävda den sjukpenninggrundande inkomsten för konstnärer. Det innehåller den utredning om konstnärernas villkor som presenteras i dag.

Foto: Hossein Salmanzadeh/TTKulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) tog på onsdagen emot betänkandet

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) inledde presskonferensen på onsdagen med orden "Du ska kunna leva som konstnär i det här landet."

Men utredaren Ann-Christin Nykvists presentation av konstnärernas villkor i betänkandet "Konstnär – oavsett villkor?" visar att det inte gäller för alla i dag. Utredningen pekar bland annat på att konstnärer har allt kortare och otryggare uppdrag och att fler måste ha jobb vid sidan om. Konstnärerna har också lägre inkomster än befolkningen i snitt.

För att komma till rätta med problemen föreslås en rad åtgärder, bland annat att staten utökar sin roll som arbetsgivare.

– Staten har också en roll som arbetsgivare, via institutioner och public service. Vi har goda erfarenheter av residens, det bör vi utveckla ännu mer, säger Ann-Christin Nykvist och säger att målet är att tio procent av de statliga myndigheterna ska ha en anställd konstnär år 2020.

Utredningen föreslår också en ny bildkonstnärsfond som bygger på avgifter vid andrahandsförsäljning av konst. En sådan fond skulle, lågt räknat, kunna dra in omkring 40 miljoner kronor per år, menar Nykvist.

Man vill också stärka rätten till ersättningar, sjukpenning och pensioner.

– Konstnärerna är illa ute när det gäller pensioner och vi föreslår en utredning som ska titta på hur man kan utforma ett tjänstepensionsliknande system för konstnärerna, för de är inte anställda, de har inte arbetsgivare, de omfattas inte av kollektivavtal, de har inte tjänstepension, säger Ann-Christin Nykvist.

Men viktigast för att rätta till problemen är en helt annan fråga, menar utredaren:

– Jag skulle vilja lyfta fram åtgärder för att dra nytta av digitaliseringen, den kan både vara en fördel och nackdel för konstnärerna. Att skapa förutsättningar så att man verkligen kan lyfta in det skapande som är drivkraften i digitaliseringen av kulturella och kreativa näringar på ett sådant sätt att konstnärerna får ersättning för sitt arbete. Det är mycket centralt, säger hon till TT.

Allt som allt beräknas utredningens förslag kosta omkring 225 miljoner kronor.

– I förhållande till kulturbudgeten är det blygsamt, säger utredaren.

Räcker de pengarna? Kulturminister Alice Bah Kuhnke svarar vare sig ja eller nej på frågan.

– Nu ska jag läsa utredningen och jag tar detta som en utgångspunkt, men det betyder inte att det inte kan bli mer, säger hon till TT.

TT: Kommer betänkandet vid rätt tillfälle tidsmässigt – ett remissförfarande tar tid och snart är det val?

– Jag tycker att tajmningen är bra, svarar Ann-Christin Nykvist och fortsätter:

– Vi står inför en valrörelse. Det finns många arenor att prata politik och konstnärspolitik på. Våra förslag vad gäller att föra till pengar ligger så att de kan tas om hand i en budgetprocess och gå i gång till 2020.

Vad tycker konstnärerna själva om betänkandet? Eva Månsson, verksamhetschef för Konstnärernas riksorganisation, KRO, menar att den tydligt visar på de behov av reformer och satsningar som behövs för att stärka konstnärernas ekonomiska villkor. Men det finns också stötestenar, bland annat vad gäller det så kallade MU-avtalet, som reglerar konstnärernas ersättningar. Där är utredningens förslag om en förstärkning med fem miljoner kronor.

– Utredningens förslag är alldeles för lågt beräknat och att det är anmärkningsvärt att den inte föreslår tydligare statliga direktiv. Vi tycker att regeringen bör satsa 20 miljoner redan i vårbudgeten 2018 så att konstnärerna redan nu kan få skäliga ersättningar för sina insatser, säger Eva Månsson.

Sara Ullberg/TT

Fakta: Förslagen i utredningen

De konstnärliga högskoleutbildningarna får ett tydligare uppdrag att bredda rekryteringen, bland annat genom att flytta aktiviteter till socioekonomiskt svaga bostadsområden, och genom att utveckla distansutbildningar.

Ett statligt stöd på 50 miljoner kronor för att starta konstnärliga produktionshus för ungdomar, förslagsvis i socioekonomiskt svaga områden.

Digitaliseringen lyfts fram som den största omvärldsförändringen som påverkar konstnärernas villkor. Utredningen föreslår att regeringen tar fram en statlig digitaliseringsstrategi för den offentligt finansierade kulturen. Tillväxtverket får en nyckelroll för att stärka de kulturella och kreativa näringarna.

Konstärliga residensprogram på statliga arbetsplatser samt i biståndsländer.

Tydligare direktiv till statliga fastighetsbolag om att en procent av byggkostnaderna ska avsättas för till offentlig konst.

En ny allians för upphovsmän enligt den modell som redan finns inom dans, musik och teater.

Ytterligare 25 miljoner kronor till kultursamverkansmodellen för att stärka konsten i hela landet.

En ny fond för bild- och formkonstnärer, finansierad genom avgifter på andrahandsförsäljning av bildkonst utan följerätt. Fonden ska administreras av Konstnärsnämnden.

Ändrade regler för att konstnärer lättare ska kunna få sjukpenninggrundade inkomster.

En utredning av hur konstnärer ska kunna ges en tjänstepension.

Mindre detaljerade regleringsbrev från staten. Den statliga konstnärspolitiken ska vara mer tillitsbaserad än i dag och på en armlängds avstånd.

Det så kallade MU-avtalet, där konstnärernas rätt till ersättning i samband med utställningar regleras, förstärks med fem miljoner kronor från och med 2020.

Sammantaget innebär utredningens förslag nya statliga budgetanslag på 225 miljoner kronor.

Mer läsning

Annons