Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krismedvetenhet

Annons

Det kommer allt fler signaler om den sviktande konjunkturen och därmed åtföljande varsel och risk för ökad arbetslöshet. Därför är det ett positivt besked från LO när organisationen ansluter sig till den jobbpakt som statsminister Fredrik Reinfeldt (M) lanserade under sommarens Almedalsvecka. LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson är till och med mer optimistisk än statsministern om antalet jobb som kan åstadkommas med hjälp av pakten. Fredrik Reinfeldt har sagt att han hoppas på 30 000 nya jobb, men Thorwaldsson plussar på med ytterligare 20 000 jobb för unga.

Innehållet är inte klart i detalj och är i sin omfattning endast en liten del av de åtgärdspaket som torde bli nödvändiga om lågkonjunkturen biter sig fast i flera branscher. Målgruppen i jobbpakten är ungdomar som gått ut gymnasieskolan, men som inte har fått något jobb. Det förslag som diskuteras, och som LO stöder, är att unga går ner i arbetstid och läser vidare på 25 procent av tiden ute på arbetsplatsen. Lönen sänks i motsvarande grad. I gruppen upp till 25 år ligger arbetslösheten i nivåer på 20-25 procent. LO-chefens bedömning är att jobbpakten ska bidra till att arbetslösheten för unga sänks till 15 procent. Det är en from förhoppning, men varje åtgärd som stärker de ungas situation är välkommen.

LO:s och regeringens samsyn kring jobbpakten lär dock inte bli någon långlivad nyhetsrubrik. Måndagsbeskedet från LO och industrifacken om lönekraven för nästa år innebär att fokus flyttas i debatten. Både facken inom industrin och LO kräver löneökningar på 2,8 procent för dem som tjänar 25 000 kronor i månaden eller mer, och 700 kronor i månaden för dem som tjänar mindre. Budskapet från de fackliga organisationerna är att det handlar om sänkta avtalskrav jämfört med förra året, och att det sker i mot bakgrund av den vikande konjunkturen.

Det är ett besked om inte arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv köper. Organisationens vice vd Christer Ågren anser att lönekraven är både märkliga och oseriösa. Skulle kraven också bli det verkliga innehållet i en uppgörelse, blir effekten att fler kommer att förlora jobben under pågående kris. Arbetsmarknadens parter argumenterar förstås från sina respektive utgångspunkter. Retoriken känner vi igen från tidigare avtalsomgångar. Det finns säkert en seriös krismedveten hos aktörerna, varför vi borde kunna räkna med en kort process. Varför inte lyssna till Nordeas experter som tror på löneökningar på omkring två procent? Låg inflation innebär ändå reallöneökningar.