Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Korttidsvecka för årets älgjakt

Annons

Samtalsämnet är givet när deltagarna i Täcksbergets älgjaktlag vid lunchtid i dag samlas vid fäboden norr om Björbo. Debatten kommer att handla om älgtillgång och viltvårdsområdets beslut att minska tilldelningen. På flera håll i Västerdalarna har rovdjurstrycket lett till drastiskt förändrade förutsättningar för jakten på klövvilt. Beslutet är logiskt.

Våra marker gränsar till ett par vargrevir och i kombination med tidigare års betydande avskjutning råder det ingen tvekan om att tillgången på älg är mindre. Mina jaktledare, Leif och Johan, har redan förberett mig och mina 30 jaktkompisar på att årets jaktvecka inte blir vad de varit. Det underförstådda budskapet är att den sociala samvaron utan vapen får ökad tid och själva jakten färre timmar.

Mer exakta instruktioner får vi under dagens jaktmöte då vi samlas för tävlingar och umgänge runt middagsbordet. Allt tyder på att vi också i år kan sitta utomhus och njuta av naturen och trädens färgprakt runt jaktstugan, som i många år sett oss som gäster.

För tio år sedan var laguppställningen intakt över lång tid. I år gläds vi över flera nya bekantskaper, av en återvändare, Dan som säkert blir först i Närsen efter söndagens bastubad, och förstås åt Malin och stärker den kvinnliga andelen i laget. Barbro och Zara har de senaste åren fått utgöra garantin för ett hyfsat språkbruk runt matbord och prisceremoni.

Jag förbereder min 44:e älgjakt och inser motvilligt att geväret jag köpte som 18-åring av Gustaf Eljas kommer att överleva mig. Det är lätt att hemfalla i nostalgi när man tillhört samma jaktlag i snart 50 år och då och då tänker tillbaka på älgjakterna under 60- och 70-talen. Minnet av själva jakten har förbleknat, men inte människorna som deltog.

Som Linds Erik som storögd berättade om den storvuxna älgen som visade sig vara en kalv, om Räv Edvin som spårade bättre än våra hundar, om Birger Enmalms sång till ackompanjemang av Evert Lindqvist på gitarr och Gustaf Eljas garanterat ostämda fiol . Eller på min farbror Bertil som jag som skolgosse fick följa med när han som hundkarl skulle fösa fram lovligt byte till väntande passkyttar. Av den uppräknade kvintetten finns endast Birger i livet. Med sångrösten i behåll.

På måndag inleds jakten. Jag skänker en särskild tanke till alla dem som deltar som hundförare. Det senaste halvårets nederbörd ställer stora krav på både hund och hundkarl.