Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunala skolor har blivit bättre av konkurrens

Annons

Rapporterna om fördelarna med mångfald och valfrihet duggar tätt i dessa dagar. I går redogjorde vi för Jobbhälsobarometern, som entydigt visar att Kommunals medlemmar ger privata arbetsgivare högre betyg än kommunala arbetsgivare.

I dag vill vi berätta om en vetenskaplig rapport från statliga Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau). Den ger ett entydigt besked till de lokalpolitiker i Dalarna som skulle önska sig högre kunskapsresultat i den kommunala skolan: Se till att förmå åtminstone en friskola att etablera sig i kommunen!

För det är det den stora genomgången av studieresultaten för samtliga svenskar födda 1973-1993 visar. Ifau har gjort ett enormt grundforskningsarbete, och nu finns svart på vitt:

I kommuner med friskolor når eleverna i de kommunala skolorna signifikant bättre studiereslutat än i kommuner där det bara finns kommunala skolor!

Högre provresultat och betyg i kommunala skolor utsatta för konkurrens finns kvar också sedan undersökningen kritiskt granskat betygsinflation och elevsammansättning.

Konkurrens fungerar.

Vetskapen bland rektorer och skolpersonal på kommunala skolor att eleverna kan välja en friskola, och ta med sig skolpengen dit, gör att de inspireras till bättre pedagogiska metoder, som höjer den kommunala skolans produktivitet.

Skolpengssystemet gör att konkurrensen inte är kostnadsdrivande

Rapporten visar också att effekterna blir bestående. Elever från konkurrensutsatta kommunala grundskolor når högre betyg i gymnasiet, läser i högre utsträckning vidare vid universiteten och läser också längre tid vid universitet och högskolor.

En helt ny spricka håller på att öppna sig i skollandskapet, den mellan kommuner med fungerande konkurrens och kommunerna utan sådan. De senare är främst glesbygdskommuner.

Hälften av landets kommuner har inga friskolor, men i dessa finns bara 25 procent av det samlade elevunderlaget. Att Sverige tappar i internationell ranking på skolområdet, exempelvis i Pisa-studierna, antar Ifau kan bero på en sämre utveckling i skolresultat i kommuner utan friskolor.

Och vi vet från Dalarna att en del glesbygdsskolor har allvarliga problem.

I Vansbro hoppar nästan var tredje elev av gymnasiet; det är sämst utfall i Dalarna.

Skolinspektionen har haft allvarliga synpunkter på hur undervisningen fungerar i Orsa och Idre.

Det är i glesbygden som utmaningen finns vad gäller kvalitetshöjningen inom skolorna i framtiden. Mycket tyder på att friskolor också där är en del av lösningen.