Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kaxig skolpolitiker lovar flera förbättringar

Borlänge kommun hamnar i bottenskiktet när grundskolorna granskas.
När det gäller resurser är Borlänge sämst i länet.
– Det är skitdåligt att ligga där nere, säger Mari Jonsson, (S), ordförande i barn- och bildningsnämnden.

Kolla här vad politikerna svarar på frågan om satsningar på skolan.

Annons

När Lärarförbundet granskar skolkommunerna hamnar Borlänge i bottenskiktet, på plats 266 av landets totalt 290 kommuner.

– Jag är stolt, men inte nöjd. Vi har inte gjort tillräckligt. Det är bara att rannsaka, säger Mari Jonsson, (S), ordförande i barn- och bildningsnämnden.

Borlänge har klättrat några placeringar de senaste åren i den årliga granskningen, men det är marginellt.

– Jag hade hoppats att vi skulle öka, men det är skitdåligt att ligga där nere på listan, menar Jonsson som påpekar att granskningen inte visar nuvarande skolsituation utan hur det såg ut tidigare år.

– Jag vill inte på något sätt skylla ifrån mig, men det kan vara bra att veta, menar hon.

Mari Jonsson säger bestämt att grundskolan får mer pengar, oavsett vilken regering det blir efter valet.

– Det kommer statliga pengar, menar hon.

– Om fem år har vi kommit en bra bit upp på listan. Det säger jag inte för att jag ska säga det utan för att jag vet att det blir så. Jag är lite kaxig där.

I de 14 granskade kriterierna i undersökningen ser det riktigt illa ut på områden som lärarlöner, utbildade lärare och resurser till skolan.

Resurserna ligger sämst till, plats 281 av 290. Det är den sämsta placeringen i länet.

Kriteriet utbildade lärare har plats 244 medan lärarlönerna har plats 242.

Lärarlönerna har blivit nästan 100 placeringar sämre på listan jämfört med förra årets granskning.

Under detta läsår är det också fler obehöriga lärare i verksamheten jämfört med förra läsåret.

– De behöriga lärarna väljer andra kommuner för de vill ha bättre betalt. En del tror att jag sätter lönerna, men det är nämndens ansvar att fördela mer resurser och sedan är det upp till parterna att komma överens.

Andelen elever som är godkända i alla ämnen i årskurs nio ser inte heller bra ut för kommunens skolor. Kriteriet hamnar på plats 247 av 290.

– En extra utmaning i verksamheten är våra nyanlända. Många elever har stora utmaningar.

Enligt Mari Jonsson är prioriterade områden storlek på barngrupper, lokaler, personaltäthet och läromedel.

– Mitt mantra har varit ökad måluppfyllelse. Nu är det också tidiga insatser eftersom det har betydelse för resultatet längre fram.

– Det är inte mitt jobb att säga hur man ska nå det. Det gör verksamhetscheferna som styr arbetet.

Jonsson nämner exempel som görs för att förbättra situationen, bland annat mattelyftet, lärarlyftet, läslyftet, samarbete med framtidsmuseet och utbildning av chefer.

– Vem som leder arbetet är väldigt viktigt för slutresultatet, hävdar Jonsson som inte kan låta bli att vara stolt trots bottenplaceringen.

– Det är ingen stolt placering, men jag blir stolt över det resultat verksamheten presterar utifrån de resurser vi har. Det går åt rätt håll.

– Det är ett hårt jobb som fortgår, men det finns så mycket glöd och positiv energi i verksamheten. Vi måste tro på det vi gör och det finns en vilja, framhåller Mari Jonsson.