Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KAUFMANN: Därför ger fler folkomröstningar ett mer demokratiskt samhälle

Annons

Sedan 1990-talet har en rad verktyg för det aktiva medborgarskapet och den deltagande demokratin diskuterats, införts, använts och reformerats — ett av dem är folkinitiativet. Det utgår ifrån att detså kallade”problemformuleringsprivilegiet” inte bara ligger hos förtroendevalda, penningstarka lobbyister eller några få opinionsskapare i mediavärlden — utan hos alla röstberättigade.

På kommunal, regional och europeisk nivå finns sedan några år tillbaka sådana möjligheter till folkinitiativ. I kommuner och landsting har bara sedan den senaste förstärkningen inom ramen för den ”Svenska reformerade grundlagen” ett hundratal folkinitiativ lagts fram och ett 50-tal lokala och regionala folkomröstningar hållits. Det har vitaliserat demokratin — fler har kommit till tals och fler har börjat ta ansvar för beslut som påverkar många av oss. På europeisk nivå finns sedan 2012 rätten till ett EU-medborgarinitiativ, det första gränsöverskridande verktyget för direktdeltagande i världshistorien.

Det som har saknats hittills är ett deltagardemokratisktverktyg på nationell nivå. Nu finns ett färdigt förslag inom Olle Wästbergsdemokratiutredning som föreslår att att Sverige anammar den finska modellen med nationella folkmotioner, där en (1) procent av de röstberättigade (i dag runt 70 000 personer) ska kunna lägga fram lagförslag till riksdagen, som där enligt vanlig ordning ska tas upp och diskuteras.

Jag anser att detta skulle kunna vara ett första steg, men att det på sikt även bör införas ett förstärkt folkinitiativ enligt den existerande kommunala ochregionala modellen, där ett folkinitiativ måste gå till en folkomröstning om inte minst två tredjedelar av de folkvalda i fullmäktige ställer sig aktivt emot. På nationellnivå ser jag två varianter i tillägg till den föreslagnafolkmotionen enligt demokratiutredningen:

1) Ett folkinitiativ för lagförslag, där fem procent av röstberättigade ska kunna föreslå en ny lag eller en förändring i en befintlig — och där det skulle behövas minst tre fjärdedelar av riksdagsledamöterna för att avstyra en folkomröstning,

2) ett folkinitiativ för grundlagsförändringar, där tio procent avde röstberättigade ska kunna föreslå en ny artikel i grundlagen eller en förändring av en existerande och där det skulle behövas minst två tredjedelar av riksdagen för att stoppa att förslaget går vidare till en nationell folkomröstning.

Vill vi vara ett samhälle som tar hänsyn till alla medborgares åsikter krävs åtgärder. En röst i en valurna var fjärde år räcker inte. Ett ökat deltagande mellan valen skulle inte bara ge människor möjligheten att påverka i frågor som har stor betydelse för dem, det skulle även vara en lösning på några stora problem som vi tampas med i dagens politiska samhälle — ett ständigt minskande politiskt engagemang och ett alltjämt existerande politikerförakt.

En röst i en valurna var fjärde år räcker inte.

Ges medborgare möjligheter att utnyttja demokratiska verktyg för att påverka politiken även mellan promenaderna till valurnan kommer vi med största sannolikhet få en mer politiskt utbildad, medveten och intresserad befolkning, vilket ger goda förutsättningar för ett ökat politiskt engagemang i allmänhet. En mer deltagande demokrati leder också till en ökad känsla av gemensamt medborgerligt ansvar, vilket på sikt kan minska politikerföraktet mot förtroendevalda. Detta kan i sin tur leda till att en större, mer spridd skara människor med olika bakgrund kan tänka sig en framtid som politiker — genom detta kan vi komma ifrån den maktkoncentration som idag finns hos vissa grupper i samhället och vitalisera allmänhetens deltagande i demokratin.

Wanja Kaufmann

Ledamot Grön Ungdoms internationella utskott

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons