Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Karl-Tövåsens Tin i möte med Skatteverkets generaldirektör

Skatteverkets ledning hade inga möjligheter att komma till Karl-Tövåsen.
I stället åker i dag fäbodkullan Tin Gumuns till Stockholm för att förklara för Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson och verksamhetsutvecklare Conny Svensson vad en fäbod är och hur den fungerar.
– Jag vill försöka få dem att inse vilka enorma värden – i form av kultur, miljö och ur beredskapssynpunkt även livsmedelsproduktion på traditionell grund – som står på spel, säger hon.

Läs mer: om bakgrunden: Skatteverket stänger Karl-Tövåsen?

Tillämpningen av lagen om kontanthantering förändrades i början av 2014 och kom då att omfatta även exempelvis torghandel och loppmarknader.

Tin Gumuns, som bedriver traditionell fäbodverksamhet i Karl-Tövåsen i Rättviks kommun, ansökte, med hänvisning till särskilda förhållanden – främst avsaknad av elektricitet och mobiltäckning – om undantag.

Läs mer: Så tycker Sveriges Fäbodbrukare: Vi är luttrade

Skatteverket och även förvaltningsrätten sa nej.

– Verket har gett undantag för karuseller, bingohjul och chokladhjul, men i mitt och fäbodbrukets fall är det nobben, säger hon.

– En av verkets chefer sa i en tidningsintervju att om jag inte kunde uppfylla verkets krav kunde jag lägga ner verksamheten, fortsätter hon.

Men Tin Gumuns vägrar att ge upp.

– Jag känner mig visserligen motarbetad av myndigheterna, säger hon och exemplifierar med att Patent- och registreringsverket tidigare "gett bort namnet fäbod till ett privat företag".

– Det innebär att om jag eller någon annan fäbodbrukare skulle vilja sälja exempelvis fäbodost eller fäbodmessmör riskerar vi att bli stämda.

Samtidigt vet hon att hon har ett enormt stöd av allmänheten, Rättviks kommun och andra fäbodbrukare.

– Vi är många som inser att om vi inte lyckas få de beslutande inom Skatteverket att ändra uppfattning så är det här ytterligare en spik i fäbodbrukets kista. Då kommer idealister som vill utveckla fäbodbruket att ge upp, då kommer fler fäbodar att växa igen eller förvandlas till moderna sportstugeområden, då kommer en kultur att försvinna, då kommer arter som gynnas och är beroende av fäbodbruk att minska och på sikt riskera att dö ut och då kommer kunskaper om hur mjölk kan förädlas till högkvalitativa produkter att försvinna, säger hon.

Läs mer: Så agerar Rättviks kommun. Näringslivschefens brev till Skatteverkets ledning

Tin tillägger att traditionell kunskap om livsmedelsproduktion utan elektricitet och under även i övrigt enkla förhållanden är viktig ur beredskapssynpunkt i en tid av stor oro i världen.

– Byråkratisk stelbenthet riskerar att göra samhället ännu mer sårbart.

Om detta vill hon berätta för Skatteverkets ledning.

– Det hade ur pedagogisk synvinkel varit lättare om de hade kommit till Karl-Tövåsen. Jag har sett kontorslokaler tidigare, men de har, enligt vad de själva sagt, inte besökt någon fäbod och heller inte någon kunskap om vad en fäbod är.

Hon har tack vare Rättviks näringslivschef "fått" två timmar med verkets ledning och hon säger att varken hon eller fäbodbruket har något att förlora:

– Vi är i en situation där alla förändringar är till det bättre. Men myndigheterna vill trycka ner fäbodbruket, som är runt och mjukt, i en byråkratiskt fyrkantig låda.

Det gör fäbodkullan från Rättvik ledsen. Men samtidigt också kamplysten.

Texten uppdateras