
Kanonkille eller kvinnomisshandlare?

Tänk er mannen som troget skjutsar och hämtar sin fru från jobbet, dag ut och dag in.
Det kan vara den supervänlige omtänksamme mannen det handlar om.
Eller mannen som vill ha total kontroll över varje steg hustrun tar.
Mäns våld mot kvinnor är ofta raffinerat, det är svårt för utomstående att se tecken på om kvinnan i ett förhållande utsätts för våld av sin partner. Begreppet våld förknippas vanligen med fysisk misshandel.
När Claes Holm och Leif Jonsson på Kris- och våldsmottagningen för män talar om våld talar de förutom om det fysiska om psykiskt våld, materiellt våld, latent våld, sexuellt våld och ekonomiskt våld.
– Att bara använda ordet slå när man pratar om våld blir lite tokigt, det finns många typer av våld som fyller samma funktion som slaget beroende på vad man fokuserar på. Det psykiska våldet är vanligare enligt undersökningar, säger Claes Holm.
Gränslandet mellan lite svartsjuka och omtanke till makt och kontroll är svårt att skönja.
Claes Holms och Leif Jonssons erfarenheter är att det psykiska våldet är raffinerat, men att våldet kan definieras som alla handlingar som skrämmer, skadar, smärtar eller kränker och som genom detta försöker påverka eller styra andra människor.
Ett exempel är det så kallade materiella våldet som inte är direkt riktat mot någon. En situation där mannen i huset slår hål i en dörr svärande och skrikande.
– Det kan vara skrämmande för barnen som inte förstår vad som händer och även den kvinna som mannen lever med förstår att så här arg kan mannen bli och det kan ta sig fasansfulla uttryck. Det skapar inte trygghet utan otrygghet, säger Leif Jonsson.
Jonsson menar att det inte är fel att vara arg och känna ilska, den är ju en känsla precis som glädjen.
– Att vara tydlig och tala om att nu är jag arg är ju helt okej, men det handlar om vilken självkontroll jag har. Går jag till handling och börjar ha sönder saker eller skadar någon annan då har jag gått över gränsen, då är det inte respektfullt längre. Det skadar ju både andra och mig själv, säger han.
Med nedlåtande genmälen monteras kvinnans självförtroende ner bit för bit. Leif Jonsson illustrerar det psykiska våldet genom att hålla upp ett ark papper som ska symbolisera relationen. Samtidigt som han avger exempel på en kränkande eller kontrollerande kommentar, typ "du är en usel mamma" eller "ska du verkligen ha på dig den kjolen", river han lös en bit av pappersarket tills han slutligen bara har ett litet hörn kvar. Leif håller upp den lilla pappersbiten och säger:
– Nu kan hon inte besluta om någonting. Hennes självkänsla har successivt försvunnit och då har han kontroll över henne.
-
Olika typer av våld:
Psykiskt våld
Precis som fysiskt våld kan psykisk misshandel se olika ut. Det kan handla om att bli hotad och skrämd med fysiskt våld.
Att ständigt bli verbalt kränkt, exempelvis kallas hora, ful eller oduglig, är också psykisk misshandel. Den typen av misshandel är svår att se eller sätta ord på. Ständig kritik från sin partner kan bryta ner en och få en att tappa självförtroendet.
Psykiskt våld kan vara att bli isolerad från omvärlden av ens partner. Att man inte får utöva sina intressen, träffa släkt och vänner och så vidare.
Ekonomisk kontroll är också en form av psykiskt våld. Man får inte göra några inköp utan godkännande från partnern. Det har visat sig att kvinnor som får sin ekonomi begränsad har svårare att lämna sin partner.
Materiellt våld
Materiellt våld kan vara att förstöra någons saker, till exempel att klippa sönder kläder, foton eller andra betydelsefulla saker. Det kan också vara att visa sin aggression genom att utöva våld mot möbler, väggar eller andra saker i omgivningen.Sexuellt våld kan vara allt från att tjata sig till sex till våldtäkt. Det kan vara att tvingas till sexuella handlingar man inte har lust till eller att bli sexuellt kränkt på något annat sätt.
I en relation där mannen misshandlar kvinnan fysiskt förekommer ofta även sexuellt våld. Det händer att han våldtar kvinnan eller att han vill ha sex direkt efter han misshandlat. En makthandling.
-
Har du en kollega som...
Ofta har blåmärken som hon eller han förklarar som orsakade av en olyckshändelse.
Ofta är oförklarat borta från jobbet eller ofta har sen ankomst.
Ofta får personliga telefonsamtal som gör henne eller honom upprörd.
Har minskat sin jobbprestation - och har svårigheter att koncentrera sig eller att arbeta effektivt.
Ofta drar sig undan från medarbetarna.
Dessa tecken kan förklaras av mycket annat än våld i hemmet, men de är möjliga tecken på att din kollega utsätts för misshandel.
Källa: SKTF:s hemsida