Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jens Runnberg: Därför valde Kristersson att komma till Borlänge under sin stora Sverigeresa

Annons

För att slå an tonen i en turné över hela riket valde Moderatledaren Ulf Kristersson att komma till Borlänge direkt efter premiären i sin förra hemstad Eskilstuna.

På senare år har ordförandena för både S och M förlagt turnéer till mindre orter och uppmärksammat hur allt fler väljare utanför storstäderna upplever sig bortglömda av den nationella politiken.

På turnélistan framöver står orter som Bengtsfors i Dalsland och Sollefteå i Ångermanland. Orterna har också enligt Kristerssons stab valts ut för att de är orter där samhällskontraktet krackelerat som en följd av socialdemokraters misskötsel.

Häromdagen berättade nyhetsredaktionen att Borlänge kommun sprängt 100 Mkr-vallen för utbetalda försörjningsstöd. Kristersson läste in sig på Borlänges nyckeltal under tågresan till staden.

Fotbollsmatcher rullar på TV-skärmarna och Totos Africa och Bryan Adams Summer of 69 ramar in framträdandet, som enligt Kristersson har ett brittiskt Town Hall Meeting som modell. Superkort anförande - sedan direkt över till frågor från publiken.

Och det var helt fullsatt, rejält trångt, i stora auditoriet på O'Learys i Borlänge, men alldeles folkligt var det inte; en försvarlig andel åhörare var länets toppmoderater, några i opposition men flera i egen maktställning.

"Vart är Sverige på väg?" löd den uppfordrande frågan på skärmen bakom Kristersson och Alice Teodorescu Måwe, huvudsekreterare för det nya idéprogram partiet nu tar fram, med den i det arbetet påfallande osynlige Christofer Fjellner som ordförande.

"Vi är på väg käpprätt åt...", var nog de flesta frågeställarna överens om, och Kristerssons förhoppning om att kvällen även delvis skulle handla om goda exempel kom nästan helt på skam.

Kristersson kombinerar en ledig framtoning med betydande intellektuell skärpa. Han kan uttrycka sig. Han ger klara besked.

I det liberalkonservativa ledarskap M säger sig ha tog nog Teodorescu Måve mest hand om det konservativa. Det var mycket om att "återerövra den moraliska dimensionen", "värderingarna som byggde Sverige starkt" och "värdet av hårt arbete".

När jag fick tillfälle att ta Kristersson åt sidan för en enskild intervju valde jag att ställa två frågor.

1. I Alliansens första mandatperiod hade den egen majoritet och M hade 24 procent. Nu finns 24 procent av väljarna till höger om M. Vad tusan hände?

2. Blir det i framtiden mindre viktigt att vinna regeringsmakten och troligare att olika riksdagsmajoriteter formas för olika paket på olika politikområden?

På den första frågan öppnade Kristersson med att det inte är så självklart att SD ligger till höger om M. Vad gäller Nato, skattepolitik och EU har SD vobblat och stundtals låtit som ett vänsterparti.

Men den självklara förklaringen är att M misskött migrationspolitiken många år. Integrationen fungerar alltför dåligt. Idag förkastar Kristersson migrationsuppgörelsen med MP som Alliansen tecknade 2011.

På den andra frågan ser Kristersson framför sig ett skakigt parlamentariskt läge också efter 2022. Det finns många partier och tiden när riksdagen var ett transportkompani (för S-regeringar) är definitivt slut.

Det kan gå att skapa majoritetsregeringar även i framtiden "men det kan bli en extremt dyrköpt majoritet, till priset av att man går med på handlingsförlamning".

Kristersson är inte beredd att i framtiden ta i hand på att en regeringsbudget inte ska förändras under budgetåret.

"Löfven har inte majoritet, men tycker att V är en dörrmatta och att de ska göra som de är tillsagda. Jag förstår Sjöstedts frustration och V gick in i förhandlingarna med oss på ett seriöst sätt. De accepterade att pengarna till kommunerna skulle finansieras inom budgetramen och något annat hade jag inte accepterat. Vi ska hålla oss till ramverket; det har varit bra för Sverige".

I regeringsfrågan håller Kristersson fast vid sin 3-2-1-lösning, som han lanserade under de långvariga kaffemötena hos talmannen hösten 2018.

Han beskriver (provocerande nog för vissa) M och KD som "kärnan i svensk borgerlighet". "Det är ingen hemlighet att L är välkomna till oss, men man ska ha respekt för riksdagen. Vi pratar och gör kompromisser med alla!"

C nämnde Kristersson inte.

Det här är några besked ledarredaktionen uppskattar:

* Höghastighetstågen är en dålig idé.

* Sverige kan lära sig mycket om vårdens organisering från länder med både goda vårdresultat och god tillgänglighet.

* Att pressa tillbaka kriminaliteten är ett statligt kärnuppdrag.

* Den svenska folkbokföringen fungerar på ett katastrofalt dåligt sätt.

* Sekretesslagstiftningen hämmar en god kontroll av bidragsfusk och utbetalningsfiffel varför ett medgivande av samkörda register kan få komma att behöva krävas av dem som söker medel.

* Försörjningsstöd är Sveriges sämsta bidrag, med 100 procents marginaleffekt för den som ordnar egna inkomster under försörjningsstödsnivån.

* Försvarsanslagen måste höjas rejält.

* Klassisk borgerlig kunskapssyn är precis vad skolan behöver.

* Riktig brottsprevention är inte höjda bidrag utan en bättre fungerande skola.

* Hedersbrott ska kunna vara utvisningsgrundande.

* Slöseri med skattemedel förekommer eftersom inte stat och kommuner prioriterar välfärdens kärna hårdare.

* Friår är en typisk sak som människor bör finansiera själva.

* Staten bör svara för synagogors säkerhetskostnader.