Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Pizzamagi

Från det att pizzan kom till Dalarna på 1970-talet har jag med någon slags envishet valt en Marinara. Från början för att den var god och blev en favorit men därefter som ett tvång.

En dag tog jag telefonen, ringde den lokala pizzerian och beställde en Mexicana. Befriande och våghalsigt att bryta det magiska tänkandet som fått mig att äta Marinara under snart 40 år. Det började på restaurang Lyon i Falun och mängder av pizzerior som sedan bakat Marinara åt mig. Nu skulle något ske.

Jag satte mig i bilen, körde mot pizzerian i Gustavsberg. Parkerade utanför restaurangen, gick fram till kassan, talade om mitt namn och frågade efter min Mexicana. Damen i kassan tittade bekymrat på mig och sa att jag beställt en Marinara. Jag visste med säkerhet att det inte var så. Kanske hade jag uttalat Mexicana lite slarvigt och att det uppfattats som Marinara eller hade min inre röst talat?

Nå, i alla fall, jag betalade för en Marinara, åkte hem och åt den med god aptit. Inte utbytbar på något vis och något magiskt är det med en Marinara och kommer alltid att vara så.

Mats Hansson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare