Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Insändare: Mål i munnen eller ej? - Dalskans tid är snart förbi

Annons

Krönika: Dialekt och modersmål är banne mig inte längre något att skämmas över. Skillnaden mellan olika dialekter var måhända störst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Men nu krymper världen. Geografiska såväl som språkliga gränser suddas ut. I en globaliserad värld söker vi med olika medel att bevara dialekterna. Så och i dalskans eget Våmhus.

Går det att ha hemlängtan till ett land som inte längre finns? Jag tillbringade barndomens somrar hos mina morföräldrar. Lyckan var att promenera på den slingriga landsvägen till den gamla lanthandeln i Våmhus mitt. Gurli blev lika glad var gång hon fick syn på min mamma, mina syskon och mig. Den gamla och kutryggiga Gurli tog betalt för varorna i affären. Jag tror för sjuttsingen inte att det fanns en enda gång som hon inte bjöd på glass. Vi fick själva välja vilka glassar som vi ville ha. Jag brukade välja Tip Top eller Nogger.

Det var stört omöjligt att förstå ett endaste ord av vad kärringa sa. Jag kommer ihåg att jag undrade varför hon och folket ute på byn talade så egendomligt. Märkliga känsla. Mamma förklarade för mig att det var så som man pratade i Våmhus. Särskilt de gamla. Talet lät besynnerligt och förstärkte min känsla av att vara på ett hemligt och mystiskt ställe - som att befinna sig i en annan tid, på en annan plats. Vi hade rest tillbaka i tiden och befann oss i det gamla Sveriget.

Dalskan är ett särdeles eget språk som talas i Älvdalen, Orsa, Sollerön, Våmhus, Venjan och Ore. Det är ålderdomligt och skiljer sig från traktens övriga mål. Det har sina rötter i fornnordiskan och dalska kan i det närmsta jämställas med svenska, norska, danska och isländska. Det är det språk som talas i området dit Våmhus hör.

Det mål som talas i själva Våmhus kallas för socken- eller bygdemål. Gammeltanten Gurlis språk. Enligt förståsigpåare så tappar våmhusmålet avsevärt lite i styrka i jämförelse med andra mål. Inte konstigt då att jag inte förstod ett jota av vad kärringa sa. Socknen bestod en gång av fjorton små byar med tät bebyggelse. Bygden ligger i nordvästra hörnet av Orsasjön och var då en tämligen isolerad sådan. Moranissarna och fäbojäntorna där fick på så vis behålla sin kära dialekt. Målet som talas i Våmhus kan vara det äldsta i landet.

Sedermera talas utpräglat våmhusmål vare sig hemma i stugan eller med skol- och arbetskamrater. Intresset för dialekterna har dock ökat avsevärt i Dalarna. Det finns drängar och pigor som så in i Norden önskar att få behålla sitt mål. Dalmål är grejen. Hoppet är det sista som dör resonerar de och spelar fiol så knätofsarna ryker. Men räcker grodhoppande och midsommarfirande till för att få behålla våmhusmålet? Inte förstod väl jag att det var på blodigaste allvar när jag, glad i hågen, dansade runt midsommarstången.

Svenska landsbygdsdialekter har sedan länge intresserat språkforskarna. Även nationalromantikerna var intresserade och ansåg att folkliga dialekter, i jämförelse med standardspråket, var rena och ursprungliga. Dialekterna var helt enkelt mer svenska och förnämligare informationsbärare av historia. Nationalromantiker och språkforskare hade, likt dalmasar och kullor, förstått grejen.

Under första halvan av 1900-talet däremot så var tongångarna annorlunda. Skolans inställning till dialekter var minst sagt avvisande. Där försökte man, förskräckligt nog, att omintetgöra allt vad dialekter hette. Det måste ha varit före min tid för vi fick allt prata dalmål i godan ro.

Dialekter har också varit bannlysta i tv och i radio. Det finare folket talade minsann rikssvenska emedan dialekter var något för dummerjönsarna. Standardspråk gällde.

Idag intar skolan en desto mer diplomatisk hållning. Språkvetenskap, och sociolingvistik specifikt, har bidragit. Efter lokalradions intåg accepterades dialekter också i media - en bonnläpparnas revansch.

Användningen av dialektala drag har minskat drastiskt under de senaste årtiondena. Det gäller i synnerhet de drag som avviker allra mest från standardspråket. Skillnaderna mellan småorterna minskar och man anpassar sig till större tätort. Sockenmål har förvandlats till regionala dialekter.

Snabba språkförändringar beror på ökad rörlighet och kontinuerlig kontakt med människor som talar på annorlunda sätt. Det sker höga berg, djupa dalar och isoglosser till trots. Geografiska gränser är satta ur spel. Inte ens inne i den allra djupaste av skogar får man vara helt vara ifred. Det är kanske internets fel. Är det dags att spola krökarna och raksträcka som gäller nu? Se upp alla drängar och pigor. Motorvägen går hela vägen ned till Bryssel och snabbt ska det gå.

I globaliseringens kölvatten ses hembygden i ett nytt sken. Våra blickar har letat sig utåt för att sedan återvända hem igen. Vi blir sentimentala och vurmar om språk- och kulturarv. Det får lov att vara någon sorts ordning på torpet. Språket är en del av vår identitet. Genom sättet vi talar på särskiljer vi oss eller visar vår tillhörighet. Språket för oss samman.

Men inte ens den mest inbitne masen eller kullan kan stå emot tidens tand. En bit av gammelsverige är för alltid förbi. Våmhusmål är envis skit men likt förbannat är det en gång så utpräglade sockenmålet snart ett minne blott. Är det kanske endast en tidsfråga innan dalskan går samma öde till mötes? Utan att på något sätt vilja vanära vare sig våmhusmål eller dalska tror jag att det förhåller sig just så - känns som att häda.

Dialekt är vackert och något att vara stolt över. Men det går inte att stoppa tiden. Släpp taget om en svunnen tid stugsittare, soffliggare och luspudlar där ute. Nu är det slutlegat på sofflocket. Tiden stod stilla i Våmhus men gör det inte längre. Det är ingen idé att gråta över spilld mjölk. Mina barndomsminnen är endast fragment från en svunnen tid. Min hemlängtan är som fantomsmärtan av en bortamputerad arm. Men jorden snurrar vidare och Våmhus och jag med den. Runt stugknuten väntar en ny värld. Jag sänder ett bitterljuvt farväl till landet som inte längre är.

Anna Forsström

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons