Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inflytelserikengelsman

Annons

Alan Turing Skulle ha fyllt 100 år i år. Men Turing dog redan 1954 vid 42 års ålder. Han åt av ett äpple, som han täckt med cyankalium. Alan Turing var en av de mest inflytelserika engelsmännen under andra världskriget. Det var Churchill och Turing som vann kriget, sa historikerna.

Turing var matematiker, förmodligen en av de mest begåvade under förra seklet. Ett geni. Han rekryterades av den brittiska krigsmakten i början av kriget för att tillsammans med andra chifferexperter med uppdraget att knäcka tyskarnas hemliga koder.

Arbetet bedrevs i djupaste hemlighet i Bletchley Park. Byn ligger mitt emellan Oxford och Cambridge. Här byggde Turing en maskin som kunde, med hittills oanad hastighet, kalkylera, dechiffrera sifferkombinationer. Maskinen var mekanisk men den blev grunden för vad som komma skulle: den elektroniska datamaskinen, datorn. Turings maskin avslöjade, när genombrottet kom 1943, de tyska u-båtarnas planer och rörelser.

Turing rekryterades från sina doktorsstudier vid King’s College i Cambridge; En av världens främsta skolor vid ett av världens bästa universitet. Efter kriget – han fick Imperieorden för sina insatser – fortsatte enstöringen Turing sina studier och sin forskning. Han fortsatte att utveckla en elektronisk datamaskin. Han lade också grunderna för det som idag kallas kaosteori och Artificiell Intelligens: att lära maskiner att lära.

Han blev pionjär i att matematiskt förklara processer i naturen, till exempel evolutionära förlopp. Han förstod deras oförutsägbarhet. Han lade, utan att riktigt veta det, grunden för Kaosteorin.

År 2003 bad premiärminister Gordon Brown officiellt Alan Turing och hans familj om ursäkt för den dom för homosexualitet och efterföljande behandling med östrogen som han tvingades undergå med början 1952. Dåtidens vetenskap trodde att homosexualitet var en sjukdom som kunde botas med hormonbehandling – eller med fängelse. Till slut valde Turing att ta livet av sig genom att ta en tugga av det förgiftade äpplet.

Den stora paradoxen är att det som samtiden trodde var vetenskap drev en av de stora vetenskapsmännen i döden.

Turing själv var djupt medveten om vetenskapens och kunskapens tillkortakommanden. Han sa att In i framtiden kan vi bara se ett kort steg. Men även där finns mycket att göra.

Långsiktighet är ett bedrägligt löfte.

Tyck till; mejla bo.ekman@tallbergfoundation.org