Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Industrideponi blir ängsmark

”Se så många blommor som redan slagit ut på ängen. Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol…”
Nästa sommar kanske ABB Ludvikas miljöchef Håkan Hultgren blickar ut över sitt verk och nynnar på Taubemelodin.

Annons

Den som kört på Lyviksvägen bakom ABB den senaste tiden har knappast undgått att notera de röjningar och skogsavverkningar som skett i området.

Nu är området mellan lastbilsparkeringen, före detta fotbollsplanen Olympia, och båthusen och bort mot Aspvägen rensat från löv- och barrskog.

– Här hade dåvarande Asea sin industrideponi fram till kanske slutet av 60-talet, berättar Hultgren.

Mätningar har visat att marken är förorenad med tungmetaller som zink och koppar och oljor och en del skrot har kommit i dagen. Skrot som skulle kunna skada människor och djur.

Läckagen av föroreningar till omgivningarna och ut i vattnet har dock varit tämligen obetydliga, enligt ABB. Den frodiga grönskan i området tyder också på att föroreningarna varit väl inkapslade i myllan.

– Men nu vill vi minska läckagen till ännu lägre nivåer. Därför har vi tagit bort skogen och sedan kommer vi att fylla på med ett tre till fem decimeter tjockt täcklager med rena massor. Dessa massor hämtar vi på andra sidan Lyviksvägen där vi har vår snötipp. Där har det genom åren lagts upp högar med fyllnadsmassor som blivit över vid byggnationer. Det ser inte särskilt snyggt ut men nu kommer massorna till användning för att täcka industrideponin, förklarar Håkan Hultgren.

Han räknar med att arbetet är klart senast i höst. Markområdet ska ställas i ordning och bli en prydnad, är tanken.

– Vi kommer att återplantera området med buskar och annan vegetation som har så grunda rötter att de inte tränger igenom det täckande lagret. Sedan ska vi så området med ängsblommor.

En del av de träd som huggits ned kommer att läggas ut i området. Gamla trädstammar som långsamt bryts ned gynnar insekter som till exempel skalbaggar, vilket i sin tur kommer att glädja fågelbestånden.

Vi ska ställa i ordning kreotopytor. Kreo kommer från latinets skapa och innebär att människan skapar anpassade ytor som i det här fallet kommer att bidra till den biologiska mångfalden.

Håkan Hultgren uppger att det kostar ABB ”en eller några miljoner” att göra ängsmark av industrideponin och snygga upp och släta ut snödeponin.

Ängsmark med en massa blommor låter ju trevligt. Men ABB tänker inte placera ut parkbänkar.

– Nej, det är ju fortfarande klassat som industrimark. Men en blommande industrimark.

Annons