Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur får jag tiken sluta morra?

Annons

Fråga:  Jag har en schäfertik på två år, världens snällaste o goaste. Hon har alltid varit ett energiknippe, som vaktat dörren, och skällt åt människor som kommer hem till mig, men jag har aldrig varit rädd att hon ska bita eller så.

Har börjat träna henne nu att hon inte får vara på "mitt område" när jag öppnar dörren, och hon skäller endast någon enstaka gång och sedan lägger hon sig.

Men jag har börjat bli ganska nervös när jag är bland barn. Hon älskar mina syskonbarn och har aldrig morrat eller visat nått olämpligt beteende.

Men mot andra barn,  till exempel ute på stan,som kommer mot henne, pratar med mig eller med henne och vill klappa, så morrar hon och skäller, drar bak öronen och verkar väldigt väldigt osäker.

Jag vet inte om jag tyder det rätt, jag tror inte att hon är aggressiv, men jag är ändå lite rädd att hon kan naffsa till för hon låter hemskt. Folk tar upp sina barn och går därifrån.

Vad kan jag göra?! Jag tror att jag gör fel, annars småkorrigerar jag och använder "energi". Men dessa gånger kan jag inte annat än lägga henne ner och fya henne på skarpen!

Det ser ut som att hon förstår mig, hon tittar mig rakt in i ögonen och lägger sig på rygg och visar ånger. Men hon gör samma sak om och om igen. Hon kan även skälla och morra på samma sätt mot vuxna.Det händer inte lika ofta, men det händer i princip alltid mot barn.

Blev ett långt mejl, men skulle vara otroligt tacksam för svar!!

Mvh Emma och Troja!

Svar:  Jag tror att du måste lära dem du möter att man inte bara kan gå fram och hälsa hur som helst. Jag har sagt det förut och säger det igen, vi kan inte älska alla här i världen. Det gör inte djuren heller!

Hon är två år och i sista kösnmognaden, lite vilsen i sin egen kropp, och sen så ska hon då också tackla känslor med de små människorna. Det går ibland inte riktigt ihop.

Låt du henne slippa hälsa om hon känner sig osäker. Det som händer när du fyar henne är ju att ni slåss om vem som ska bråka med barnen. Gå hellre därifrån och låt henne slippa utmanas av de små (och stora).

Det är vi vuxna som måste lära oss att inte utmana hundarna på det sätt som oftast sker, och som vi i vår tur lär barnen. Barn och hundar handlar mycket instinktivt.

//Inger