Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hon var omtyckt av alla och sa aldrig ett ont ord om någon – minnesord över Elvi Haqwinzon

Till minne av Elvi Haqwinzon, Svärdsjö.

Vi var två unga mammor som började vuxenstudera. Vi hade drömmar om ett bra jobb och bättre ekonomi. Elvi ville söka nya vägar. Hon var redan skicklig med sitt skapande. Hon målade, drejade och tyckte efter studietiden att vi skulle starta en liten konst- och hantverksbutik. Så långt kom vi inte, men vår vänskap blev dessbättre livslång.

Min fina humoristiska och hjärtegoda väninna älskade det goda livet. Konst, kultur, musik, människor, djur, natur och Svärdsjö – den plats på jorden där hon samlade sina vänner både till vardag och fest.

Elvis stora intresse blev affärer med secondhand. Hon visste värdet på prylar. Vilket resulterade i flera egna små butiker och loppisar, vid sidan om sitt eget konstnärliga skapande. Bilen lastades och tömdes oavbrutet. Elvi älskade att köra bil. Hon tog busskort och körde taxi ett kort tag. Bilar var inte desto mindre ett ständigt bekymmer för henne. Havererade motorer, punkterade däck och, inte minst, tom tank. Men Elvi lyckades alltid fixa någon vänlig själ, ofta en släkting, som ryckte ut med räddning. Bilarna rullade från norr till söder. I baksätet satt hunden Loppan och mängder av plastkassar med konstnärinnan Elvis samlade ”till salu-kollektion” med tavlor, "trollkort" och förnödenheter.

Elvi var den första jag kände med nymodigheten mobiltelefon: En svart tung klumplåda, som nästan alltid var urladdad. Vännen Elvi älskade bilar och telefoner. Det kunde ta halva dagar innan tonen för upptaget lossnade. Under sista åren talade vi med varandra nästan dagligen.

Elvi var omtyckt av alla och sa aldrig ett ont ord om någon. Hon ursäktade däremot den eller de som talade illa om andra. Mitt i den stora vänskaran bevarade ändå Elvi sin integritet.

Barn och barnbarn var hennes stora livsglädje. Under de svåra sjukdomsåren var barnen hennes ovärderliga stöd. Det är svårt att förlora en nära god vän. En bit av det pulserande livet försvinner med Elvi. Kommer att sakna hennes roliga födelsedagsverser när vi vänner fyllde år. Min 50-år present var 14 bord med långt poem... ”Du borde ha ett bord, som du tjatat om bord", sa hon.

Nu sitter min älskade väninna på ett guldkantat moln och vinkar till oss härnere. Det är stor förlust att förlora en glad, humoristisk och livsbejakande vän. Men samtidigt en tröst, för minnet av Elvi och allt roligt vi haft och upplevt kommer aldrig att suddas ut.

Väninnan

Birgitta "Gittan" Nordén.