Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Helen Egardt upptäckte att många julsymboler kan kopplas till gudinnor

Stjärnor i fönstren, kransar på dörren och ljusgirlander i träden... Julfirandet är smockfullt med symboler som har antika, hedniska och kristna betydelser.
– Jag har ett behov att förstå varför vi gör det vi gör, och vilka lager symbolerna har, säger Helen Egardt.

Annons

Under tre år har hon arbetat med boken Julens symboler. Det började med att hon frågade eleverna i en klass om varför vi firar jul.

– För att jag ska få julklappar, svarade de. Och påskfirandet var för att de skulle få äta godis. Det kändes rätt tunt! berättar Helen Egardt.

Så hon började forska, och skriva, och upptäckte en hel del som hon själv inte kände till.

– Det är så spännande. Det finns så många dolda betydelser. Som till exempel kärven som gjordes av de finaste axen, och gröten som man satte ut påtrappen, som ett offer till tomten. Förr levde man närmare naturen, man var noga med att inte bara ta, utan även ge tillbaka, säger Helen Egardt.

Hon anser att vi bör lära av hur människor tänkte förr, med vördnad för naturen. För Helen Egardt står de gamla symbolerna för klimattänk och hållbarhet i det moderna samhället.

För så kan ju symboler användas. Ordet kommer från grekiskans symballo som betyder sätta samman, göra helt. En symbol kan tolkas på flera sätt, och pekar alltid på något utanför sig själv.

– Symboler får nya betydelser i varje tid, säger Helen Egardt som är mest förvånad över hur många symboler som kan kopplas till gamla gudinnekulter. Lucia är till exempel den enda högtid vi firar som har en kvinna i huvudrollen, men under medeltiden var hon inget helgon i vit dräkt, utan en ung kvinna som dansade tills halmen fallit av och hon stod naken.

– I den gamla jordbrukskulturen var fruktbarhet centralt, det finns berättelser om hur man gick ut på fälten och hade samlag för att det skulle växa bättre, berättar Helen Egardt.

Med kristendomen kom en mer negativ syn på det kvinnliga. Talet 13 blev olycksbringande, det hade tidigare förknippats med Freja, på grund av det antal menstruationer en kvinna har under ett år.

– Fredagen var ju Frejas dag, och fredagen den 13 som förut stod för kärlek och fruktbarhet blev en kristen otursdag. Så fungerar det när ett trossystem ersätter ett annat, man förändrar innebörden i symbolerna.

Ett annat exempel är bocken som stod för den manliga sexualiteten, som blev symbol för djävulen och duvan som var Afrodites symbol i den grekiska mytologin blev den heliga ande, som väl är manlig.

Katten som var en kvinnosymbol började man spotta efter, men inte bara, för snart är det dags att baka lussekatter – ett väldoftande offer till gudinnan Freja, ett sätt att få ett fruktbart år. Katten var hennes djur, och det gula saffranet en hyllning till ljuset.

Fotnot: Helen Egardts bok är utformad som en adventskalender, med fina bilder. Hon berättar kort om 24 symboler, och fakta i bildtexterna är hämtade från boken. På förlaget Dialogos hemsida finns en digital adventskalender med tio luckor där kända och okända pratar om sin favoritsymbol.

Mer om julen och julminnen på förlagets hemsida hittar du här

Goda tilltugg till glöggen hittar du här

Årets stora test av julöl läser du om här

Annons