Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mikael Bedrup föreläser om sitt och sin pappas beroende

/
  • ”Min pappa var som Dr Jekyll och Mr Hyde. Jag älskade honom, men inte när han drack” säger Mikael Bedrup.  Foto: Björn Larsson Ask /SvD / SCANPIX

Annons

När tidningen når Mikael Bedrup är han hemma i Uppsala. Han vill inte använda uttrycket alkoholism, hellre missbruk, medberoende och beroendepersonligheter.

- Jag har ett vykort framför mig vid telefonen, det är en bild av Boris Jeltsin och Bill Clinton som möts framför Vita huset. Clinton skrattar som sjutton.

- Vi har alltså en aspackad man från Ryssland och en panikskrattande man från USA. Bilden föreställer alkoholisten Boris och Bill som är barn till en alkoholist. Bill går in och täcker upp med sitt skratt: Boris är inte alls full. Allt är normalt.

Om beroende, medberoende och osynliga barn kommer Mikael Bedrup att prata i Vasakyrkan i kväll. Det är en upptaktsträff på temat Vara vettig vuxen, som Hela människan driver tillsammans med Monica Pallin-Willet och Regina Siuvatti.

- Vi har planer på att starta utbildningar i flera kommuner i höst, säger Monica Pallin-Willet.

Till kvällens träff är alla välkomna. Och vi kommer alla i kontakt med missbruk, enligt Mikael Bedrup.

- Det stora problemet är inte missbrukarna utan alla andra som inte säger något. Vi har alla någon i bekantskapskretsen eller på jobbet som dricker för mycket, som jobbar för mycket, tränar för mycket, missbrukar sex eller mat.

Mikael Bedrup tar sin pappa som exempel, sportkommentatorn Bengt Bedrup. En av Sveriges mest folkkära personligheter som också var periodare. Men det pratade man inte om, varken i familjen eller på jobbet.

- Jag älskade honom jättemycket, men inte den han var när han drack. Någon borde ha sagt till farsan att du får sparken från Sveriges radio om du kommer full till jobbet en gång till. Men de gick på hans lögner hela tiden.

Han beskriver sin mamma som en medberoende som helst sopade bort problemen.

- Vi hade inga problem hemma för vi hade äkta mattor. När pappa dog körde mamma hem mig från begravningen. Hon sa att "vi har inga problem. Vi har alltid rent och fint hemma, inget damm och inga flaskor". Så snett kan det alltså bli.

Enligt en rapport från Socialstyrelsen som kom i år lever 400 000 barn i missbruksmiljöer. Det är ungefär dubbla invånarantalet i Dalarna.

Mikael Bedrup utvecklade själv ett eget alkoholberoende när han blev vuxen.

- Otroligt många hade sett att det fanns ett problem. Jag önskar att någon hade sagt att det här är inte okej, Mikael, det är inte ditt fel. Istället blev jag clownen som pratade som sjutton i skolan. Gud, kunde ingen ha sett den här ungen någon gång.

För att komma tillrätta med problemen måste man vara både hård och ärlig, menar han. Han berättar om en föreläsning där en kvinna kom fram och sa "du är den obehagligaste människan jag har träffat".

- Sedan tackade hon för att jag hade räddat hennes liv. Man är inte populär när man sätter gränser. Vi vågar inte säga ifrån för att vi vill bli älskade, även av den som är sjuk. Men då måste vi fråga oss: vad är snällhet och vad är kärlek?

Om man ser att ett barn far illa ska man inte tveka att prata om problemet och anmäla familjen till socialtjänsten, menar han. Och för den som själv har beroendeproblem vill han tillämpa tuff kärlek.

- Man ger en alkoholist en chans. Punkt. Sedan åker du ut från jobbet, ut från familjen, ut ur huset. Först när man ser konsekvenserna av sitt handlande kan man förändras och då kan också barnen må bättre.

För Mikaels egen del var det 12-stegsprogrammet som hjälpte honom att tillfriskna. En del av programmet är att hitta tillit till Gud som en högre makt. Nu läser han till präst.

- Man behöver en högre makt för att ta sig ur problemen. Men hur den guden ser ut är upp till var och en, det behöver inte vara en skäggig gubbe på ett moln.

Han efterlyser fler alkoholfria mötesplatser där vi kan vara oss själva i "direktsändning" som han uttrycker det: utan alkohol, mat eller att vi gömmer oss bakom våra arbeten. Kyrkan kan vara en sådan plats.

- Därför är det viktigt att vi byter ut nattvarden mot druvjuice, som man gjort i Hedemora. Att vara med i AA och ta nattvardsvinet är som ett snabbt självmord. Kyrkan behöver få bättre kunskaper om missbruk.

Att stänga krogarna tycker han inte är någon lösning. Missbruket måste bearbetas på individnivå.

- Det saknas mod att gripa in. Jaja, grannen super men det får en redig karl göra, vi bor ju i Dalarna. Svenne blir alltid fullast på firmafesten, men så är det bara. Det är den attityden som är det stora problemet!

- Vi måste prata om vår egen skuld. Om jag som alkoholist kommer någonstans där allt jag gör är okej så blir jag ju inte friskare.

Och det kan förstås uppfattas som obehagligt i sociala sammanhang.

- Jag tänker vara väldigt obehaglig på föreläsningen, lovar Mikael Bedrup.

Fotnot: Upptakten börjar klockan 19

Mer läsning

Annons