Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Björn af Kleen åter i Hedemora

/
  • Nyfikenhet snarare än indignation var drivkraften när Björn af Kleen bestämde sig för att undersöka godsägaradelns position i dagens Sverige.  Foto: Rolf Sundblad
  • Förläggaren Svante Weyler ställde frågorna och Björn af Kleen gav svaren om sin kartläggning av den jordägande svenska adeln. Ett arbete som resulterade i boken Jorden de ärvde.  Foto: Rolf Sundblad
  • - Det fanns en frånvänd hållning i Hedemora, man skulle inte ha för stora förväntningar.
  • Läraren Ragnhild Carlestål får sitt exemplar av Jorden de ärvde signerad av författaren som var hennes elev i tre år på Stureskolan får - Jag ville riktigt inte säga till Björn hur bra jag tyckte han skrev redan i femman. Jag var rädd att du skulle få hybris, minns hon.  Foto: Rolf Sundblad

Annons

Han drar in i Teaterladan i sällskap med sin förläggare Svante Weyler och några kartonger med böcker en stund innan föredraget ska börja. Rutig skjorta, khakibrallor av exklusivare märken och skor som ser dyra ut kunde ge intryck av att han vill leva upp till sitt adelskap som inte är helt äkta.

Men namnet och looken fungerade som smörjmedel när han skulle snika sig in hos de ännu i dag rika och mäktiga godsägarfamiljer som boken handlar om.

Det fungerade. Björn af Kleen släpptes in bakom ekportarna. Godsherrarna berättade och avslöjade välvilligt att de lyckats behålla sina slott och väldiga egendomar intakta och kan föra dem vidare till nästa och kommande generationer.

- Jag gjorde en grundlig research och kunde därför tilltala adelsmännen på deras eget språk, en journalistisk metod som oftast fungerar. Reaktionerna kom efteråt när de ångrade vad de hade sagt. En godsägare försökte stoppa utgivningen av boken med hot om stämning, berättar Björn af Kleen.

Jorden de ärvde kom ut förra våren och fick stor uppmärksamhet för att den ruckade på den gängse bilden av en adel på dekis i fallfärdiga slott. Tvärt om visade boken att vi i Sverige har en högst levande, mäktig godsägarklass som besitter jordegendomar av en storlek som i Europa bara kan matchas av den brittiska adelns.

Boken pekade också på det märkliga faktum att Sverige är det enda land i Europa där fideikommiss fortfarande existerar - en form av testamente där äldste sonen ärver allt och syskonen inget.

- Fideikomissen avskaffades redan 1810 men kan genom undantag förlängas av regeringen. Det märkliga är att socialdemokratiska ministrar, till exempel Marita Ulvskog när hon var kulturminister, välvilligt har medverkat till att fideikommiss har förlängts, framhåller författaren.

Namnet af Kleen har Björn efter mamma Sussi. Då adelskap inte ärvs på mödernet är han inte registrerad i adelskalendern.

- Jag föddes innan mamma och pappa var gifta och fick namnet med automatik. I dag skulle det kännas löjligt att byta till Johansson som är min pappas efternamn, säger han.

Någon särskild samhörighet känner Björn af Kleen inte med den adel han skildrar i boken.

- Inte samhörighet men nyfikenhet och en viss förståelse för den stolthet de känner över det familjen åstadkommit och att de vill föra sina traditioner vidare. Men jag är inte en del av dem, jag har inte gått på de rätta privatskolorna och inte varit inbjuden till festerna på slotten.

Den fina världen var avlägsen hans egen uppväxt i en villa på Svedjan med föräldrarna som är lärare och syskonen Kaj och Ylva.

- Det var en bra tid. Redan i sexan fick jag vara på Södran och skriva lite. När jag återkom som pryo upplevde jag en väldig frihet och fick skriva om vad jag ville.

Fyllda sexton åkte Björn som utbytesstudent till USA. När han återvände tyckte han att det var dags att lämna Hedemora. Föräldrarna gick med på att han gick sina sista gymnasieår i Stockholm.

- Jag delade en etta med en kompis och sov två år på en kökssoffa, mins han med ett skratt.

Att han skulle ägna sitt liv åt att skriva blev klart redan under pryotiden på Södran. Via journalistutbildningen på Skurups folkhögskola kom han till kulturen på Sydsvenskan i Malmö där han fortfarande medverkar. Han skriver numera också på Expressens kultursidor, bloggar och skriver krönikor i Metro.

- Nästa projekt? Det vet jag inte. Jag är ju väldigt förtjust i att forska i historiska fenomen. Det skulle vara kul att undersöka prästerskapet som en gång var så mäktigt. Vad har de kvar av status och inflytande i dag?

- En box om de fyra stånden, det är en kul idé, säger Björn af Kleen och ser ut som om tanken slog honom i samma ögonblick.

Han tar raskt klivet upp på Teaterladans knarrande scengolv för att, intervjuad av Svante Weyler, berätta för de församlade varför han skrivit boksuccén Jorden de ärvde.

Annons