Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Benade ut den arabiska världens många kulturer

Kan man förstå en främmande kultur om man inte förstår sin egen?
I tisdags arrangerade Hedemora kommun temadagen "Tvärkulturell kompetens i mötet med den arabiska kulturen".

Annons

2012 flyttade Madeleine Eriksson tillbaka till Sverige efter att ha bott i Tunisien i nästan 20 år.

– Det slog mig när jag flyttade tillbaka att ingen visste någonting om skillnaderna som finns i den arabiska delen av världen, säger hon.

Enligt Madeleine Eriksson är det många som inte känner till att det handlar om många länder med olika kulturella influenser och värderingar.

– I varje land finns kontrasterna, allt från jihadister och extremt konservativa kulturer till extremt moderna som ligger närmare våra värderingar. Dem märker vi troligtvis inte och de integreras på nolltid. Det finns länder där kvinnorna är enormt starka och jämlika, säger hon.

2014 startade Madeleine Eriksson Xena Consulting och arbetar nu som föreläsare och konsult.

För att illustrera skillnaderna inleder hon föreläsningen i St. Paulusgården med en musikvideo med en ung lättklädd kvinna som framför en poplåt. På arabiska.

Efter en stund kommer Madeleine Eriksson själv in i rummet, iklädd svart burka som döljer hela hennes kropp.

– Hur många tror att de flesta kvinnorna i Tunisien klär sig i burka, frågar hon.

Några händer i luften.

– Det är faktiskt förbjudet att bära burka och täcka för ansiktet där, säger Madeleine Eriksson.

Det vi vet, eller tror oss veta om förhållandena i den arabiskatalande delen av världen, stämmer alltså inte alltid. Och det är just språket som är arabvärldens gemensamma nämnare. Men även det varierar efter att ha influerats av tidigare kolonialmakter, exempelvis franskan och brittiskan.

– Arabvärlden är fylld av kontraster och kommer ni inte ihåg något annat, är mitt viktigaste budskap att man möter enorma kontraster i arabvärlden. Det går inte att prata om en enda arabisk kultur. Det är individer ni möter och har framför er, inte en arabisk kultur.

Madeleine Eriksson refererar till socialantroplogen Geert Hofsteder teorier och Maslows behovspyramid. Alla människor har samma behov, men beroende på en mängd omständigheter löser man problemen för att få dem tillgodosedda på olika sätt.

– Man föds in i en kultur och har inte en chans att påverka. I första hand programmeras vi av familjekulturen och allt eftersom vidgas cirkeln. Kulturer varierar mellan länder, religion, region, generationer, företag, kön och yrke. Och det är likadant i alla delar av världen.

Madeleine Eriksson visar en bild på ett isberg. Det som syns ovanför ytan, tio procent, är beteende och agerande.

– Resten, som ligger under ytan, attityder och normer, hur man uppfattar saker och ting, känslor, tankar och värderingar, är sådant vi ska försöka tolka.

Hur ser då de "andra" på oss? Tids- och kravpressade, strikta, verkar inte ha kul, kallt socialt klimat, korrekta och organiserade, var svaren hon fick när hon frågade sina vuxna döttrar i Tunisien.

Men stämmer deras bild med hur vi ser på oss själva?

– Jag vill få svenskar att analysera sin egen kultur och se hur andra människor ser på den. Om vi inte förstår vår egen kulturella bakgrund, hur ska vi då förstå andras?

Mer läsning

Annons