Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Här har tiden stått stilla

Tiden fortsätter att stå stilla i Bältarbo tegelbruk. Det är Nordens enda anläggning som fortfarande bränner tegel i så kallad ringugn.
Katarina Kyrka restaurerades av stortegel från Bältarbo. Det handslagna golvteglet hittas i riktigt exklusiva rum och salar.
I morgon är det öppet hus i det unika tegelbruket.
– Det är en jäkla frän fabrik det här, säger ägaren Mats Uppling.

Annons

I Bältarbo har man framställt tegel åtminstone sedan 1700-talet. Leran hämtas från en lertäkt som ligger ungefär en kilometer bort. Den får ligga och lufttorka i stora lador i minst två veckor. Sedan är den färdig att brännas i mer än 1 000 graders värme i ugnen som är formad som en travbana – en ringugn.

Mats Uppling kom i kontakt med Dalarnas museum i somras på utställningen We love lera, i Smedjebacken. Därför ska det nu bli öppet hus i tegelbruket under den internationella Kulturarvsdagen. Museets byggnadsantikvarier kommer att vara med.

– Vi har fortfarande en ansenlig produktion. Teglet används vid renovering av riktigt gamla byggnader, det är där vi har vår nisch i dag, berättar Mats Uppling.

I somras levererades tegelstenar till ett stort kulturprojekt vid Ume Älv. På Djurgården i Stockholm finns också hundratals tegelbyggnader som murades för 150 år sedan. De behöver också renoveras emellanåt.

De maskiner som används är tillverkade för över 60 år sedan. Stora ugnen är från 1900-talets början. Mats Uppling pekar på några skruvnycklar en bänk. Kanske de har legat där ända sedan 1950-talet.

– Här ändrar vi på så lite som möjligt, säger han.

Sedan 1968 eldas ugnen med olja och lite stenkol. Förr användes ved.

Bränningen sker genom hål i ugnens tak. Oljeeldade aggregat sprutar ner lågor mellan råtegelstenarna som är staplade för hand. Det kan bli 30 ton att lyfta per skift.

Ju närmare elden teglet ligger, desto mörkare blir det i färgen. De skiftande nyanserna efterfrågas av de som vill renovera gamla byggnader i originalskick.

– Leran är ju grå från början men järnoxiden gör teglet rött när det bränns, förklarar Mats Uppling.

i Danmark till exempel, är jorden annorlunda och teglet blir gult i stället.

Leran som ska bli murtegel huggs av med tråd. Stenarna kan få olika former, det beror på vilket munstycke som används. Nyligen beställdes tegel som skulle vara format som tårtbitar.

Det färdigskurna råteglet lufttorkas. När det väl är torrt kan det ligga hur länge som helst i väntan på att brännas.

– Men det går bara att torka på sommaren, blir det vinter fryser det sönder, säger Mats Uppling.

I Bältarbo görs även golvtegel i särskilda formar som inte blir det minsta skrovligt. I kombination med golvvärme är det kanon att gå på, enligt Mats Uppling. Högklassigt och dyrbart förstås.

– Tegelgolv har man haft på slott och herresäten i alla tider.

Förutom golvtegel tillverkar Bältarbo tegelbruk ungefär 100 000 tegelstenar om året. Lite mer hårdbränt till skorstenar och mjukare till fasader för att kunna suga åt sig puts och murbruk.

– Vi försöker hålla liv i det som går. Förr låg det ju ett tegelbruk i vartenda vägskäl, nu är det i stort sett bara vi kvar, säger Mats Uppling.