Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här är själva kärnverksamheten

Nordic Iron Ores chefsgeolog Louise Sjögren står vid rad efter rad med lådor innehållande bergprover i företagets nya borrkärnearkiv.
Hon säger:
– Jag vill verkligen att vi ska komma i gång med gruvdrift och då är det här det viktigaste vi har.

Annons

Det är de pågående borrprogrammen i Blötberget samt på och vid sjön Väsman som ligger till grund för de mängder med borrkärnor som ligger uppradade i arkivet, som finns i en lokal i Ludvikaområdet.

Järnmalmstråket under Väsman är omtalat sedan många år tillbaka och delvis undersökt för cirka 50 år sedan. Men nu kan nyupptagna borrkärnor ge besked om hur det verkligen ser ut nere i berget.

Men de beskeden får alla nyfikna vänta ännu en tid på.

– Vi kommer att släppa resultat successivt, men inte än, säger Nordic Iron Ores vd Christer Lindqvist vänligt men bestämt.

Av konkurrensskäl samt rent företagstaktiskt vill NIO vara försiktigt med vad som rapporteras till allmänheten. Men vissa saker blir liksom lite för uppenbara för att ens försöka hemlighålla.

Som det faktum att borrning sedan några veckor tillbaka utförs från en pråm på Väsman, vilket tidningen tidigare rapporterat om.

Flanörer vid Hällarna har också kunnat se att borrentreprenören Drillcon har verksamhet på land där, på kommunägd mark strax bakom ABB och Stri. Tillsammans med Louise Sjögren gör tidningen ett besök i det annars avlysta arbetsområdet och kikar in i den lilla borrkuren där personal nu jobbar tvåskift dygnet runt.

– Det här är en bra borrplats. För oss är det sällan jobben finns nära bebyggelse, säger Håkan Andåker.

Det är han som sköter själva borrningen, medan kollegan Jouko Hiltunen assisterar och bland annat ser till att ta ur borrkärnorna som kommer upp samt placera dem i lådor för vidaretransport till borrkärnearkivet.

Just borrningen från Hällarna är lite speciell, eftersom det är ett ovanligt långt diagonalt hål som görs därifrån ut i Väsman och ner i berget.

– Vi har passerat 800 meter nu, säger Håkan Andåker.

De andra borrhålen under Väsman är/blir mellan 300 och 500 meter. Alla görs med viss diagonal vinkel, mellan 45 och 70 grader, för att få så bra träff som möjligt.

Hittills har borrningen gått ungefär som planerat.

– Ja, utifrån ganska svåra förutsättningar. Vattendjupet i sig påverkar ju vinkeln mot påhugget. Vid flackare vinkel tenderar rören att hänga av sin egen tyngd, säger Louise Sjögren.

Vi förflyttar oss till borrkärnearkivet, där Louise Sjögren och andra geologer karterar och tar ut prover för analys utifrån de inkomna borrkärnorna.

Utifrån dessa studier väljs vissa avsnitt av bergproverna ut för att skickas på extra noggranna analyser på ett certifierat laboratorium. De prover som väljs ut är dels de som uppenbart innehåller järnmineralisering, dels de som finns i zoner i närheten och där det kan förmodas finnas brytbar malm.

De få procent av kärnstavarna som ska skickas på analys sågas itu på längden med en diamantklinga, vilket ombesörjs av Mikael Nilsson som fått en provanställning som tekniker i borrkärnearkivet.

– Jag ser till att klyva de borrkärnor som geologerna har valt ut. Sedan skickar vi en halva till analys och en halva sparar vi i den låda den kom ifrån, säger Mikael Nilsson.

Resultaten av allt analyserande ligger sedan till grund för om det kan bli framtida gruvbrytning under Väsman, förutsatt att den planerade starten för Ludvika gruvor (Håksberg och Blötberget) också kommer i gång som tänkt.

Men oavsett hur det går med det kommer den borrning som nu görs i Väsmanområdet att finnas tillgänglig för studier i framtiden.

– Ja, för vi skickar också successivt in resultaten till SGU (myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning), säger Louise Sjögren.

Hon förtydligar:

– Under ett pågående känsligt projekt, som det här, kan SGU hålla på viss detaljinformation så att det inte kommer konkurrenter till del.

– Men SGU får in all geologisk data och på sikt är det ett slags guldgruva, eftersom det ger en möjlighet för alla att offentligt få veta vad historiska borrinsatser gett.

Annons