Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Han vill utreda mordmyt

- Stora olösta frågor och trauman har en tendens att skapa myter och legender som undergräver tron på rättsstaten. Palmemordet är ett väldigt starkt exempel på det här problemet, säger Jan Lindholm.

På torsdag kommer frågan upp i riksdagen, när justitieminister Beatrice Ask, m, ska besvara Lindholms interpellation.

Det som fick honom att ta upp saken, var en bok av journalisten och "privatspanaren" Sven Anér. Den landade i Lindholms och alla andra rikdagsledamöters brevlådor tidigare i år. Författaren har också skrivit brev till regeringen och riksåklagaren.

- Här anklagas en namngiven person, som fortfarande är i livet och numera högt uppsatt inom rättsväsendet, för att vara inblandad i Palmemordet. Och det kommer ingen reaktion. Ingen företrädare för rättssystemet som ställer sig upp och talar om att här bara är fantasier, säger Jan Lindholm.

- Då blir jag riktigt rädd. Att det är tyst tolkas ju som att etablissemanget inte törs röra i frågan. Hur kan man få göra sådana här utpekanden gång på gång, utan att ställas till svars? fortsätter han.

* Men beror inte tystnaden på att ingen tycker att den här teorin är värd att tas på allvar?

- Man kan tiga ihjäl många saker, men inte ett direkt utpekande. Den här boken har ju fått stor spridning. Dessutom är det märkligt att ingen bemöter den bevisföring han lyfter fram, säger Jan Lindholm, som själv alltid känt sig tveksam till utpekandet av Christer Petterson som Palmes mördare.

Jan Lindholm menar dock att problemet är större än Palme-mordet, även om det är huvudfrågan. Han räknar upp fler exempel, som polismisshandeln av Osmo Vallo 1995 och oklarheterna kring domarna mot Thomas Quick. För många lösa trådar i stora rättsfall leder till misstänksamma medborgare och en farlig utveckling för samhället, är Lindholms poäng.

- Utredningar om polisvåld och polisövergrepp har låg trovärdighet i stora grupper som uppfattar att kårandan förhindrar rättvisan. Den utpekade domaren var polis 1986, vilket bidrar till att stärka konspirationsteorierna, säger Jan Lindholm.

Men frågan är då vad justitieminister kan göra åt det här.

Jan Lindholm vill bland annat se en lagändring, så att brott med livstidsstraff inte preskriberas. Något som också verkar vara på gång. Ändras inte lagen kommer försöken att hitta Palmes mördare vara över år 2011.

- Efter en lagändring hoppas jag att man ger en ny generation utredare chansen att titta på utredningen med fräscha ögon, säger Lindholm.

Han vill också att Beatrice Ask gör en kraftfull insats för att se till att alla lösa trådar i Palme-utredningen en gång för alla knyts ihop. Det handlar bland annat om vittnesuppgifter som håller liv i det så kallade "polisspåret", men som av ställts åt sidan av Palme-utredarna.

Fakta: "Polisspåret" och andra teorier

Den 28 februari klockan 23.21 år 1986 sköts Sveriges statsminister Olof Palme till döds på Sveavägen i Stockholm. Han var på väg hem från ett biobesök tillsammans med sin fru, Lisbet Palme.

* Christer Pettersson pekades av Lisbet Palme ut som gärningsmannen genom en videokonfrontation. Han dömdes för mordet i tingsrätten, men friades i hovrätten. Pettersson dog 2004. Betraktas fortfarande som gärningsman av de flesta av polisens Palme-utredare.

* Victor Gunnarsson, den så kallade "33-åringen", greps som misstänkt men släpptes. Mördad i USA 1994.

Fler teorier:

* Polis-spåret är ett verk av journalister och så kallade "privat-spanare". Högerextrema poliser ska ha planerat och utfört mordet. Den utpekade mannen som nämns i artikeln här intill var 1986 piketpolis i Stockholm. Företrädarna för "polisspåret" hävdar att det finns det vittnen och andra uppgifter som placerar honom på mordplatsen, strax före skotten. Palmegruppen har fått kritik för att de inte gått till botten med "polis-spåret".

* Bofors-spåret. Orsaken till mordet var att Palme var på väg att avslöja en muthärva kring Bofors och deras indiska vapenaffärer. Lejda lönnmördare sköt statsministern.

* Kurdiska PKK, betraktad som en terrororganisation, var spaningsledaren Hans Holmérs favoritspår.

* Sydafrikansk underrättelsetjänst, på grund av Palmes motstånd mot apartheid.

* Chilenska yrkesmördare, på grund av Palmes kritik mot Pinochet.