Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Han hade modet att leva fullt ut – ett år har gått – Minnesord över Sven Sjöström

Ett år har gått sedan Sven Sjöström, Gröntuv, Gagnef, lämnade jordelivet för en annan dimension. Han blev 73 år. Sven var äldsta barnet till Karin och Ingvar Sjöström och var storebror till mig och min syster Lena.

Sven var en gång en ung rebell med Elvis Presley som förebild. Med stålkam ordnade han snitsigt sitt mörka hår i den typiska Elvisfrisyren. Han trimmade sin röda moped och var en av tuffingarna på skolgården i Kyrkskolan. Läraren Johan Larsson hade mycket bekymmer för och med dessa ostyriga gossar.

Sven fick sitt första jobb på Dalabyrån som drevs av Bror Brask. I det lilla tryckeriet på Tallbacken fick Sven vara med och producera bland annat Gagnefsbladet. Under sin studietid vid Sjöviks Folkhögskola träffade Sven sin första fru Monica och de fick sonen Johan. Familjen bosatte sig i Gröntuv och där, i sin älskade hembygd, kom Sven att bo livet ut.

Sven gillade att fiska. Under barndomsåren fick jag som yngre syster vara med som hans assistent. Vi letade mask, lade ut mjärde och fångade rudor till bete. Han visade mig hur man trär mask på kroken och jag minns hur stolt jag var när sedan jag fångade min första fisk, en abborre. Vi läste om vackra fiskedrag i tidskriften Napp och Nytt från Svängsta Sweden. Vi gjorde många spännande fisketurer på Österdalälven, fångade gäddor och en och annan harr.

När vår lillasyster Lena kom till världen blev hon Svens ögonsten. Han månade mycket om den charmiga, glada flickan med smilgrop i kinden.

Vad vore en rebell om han inte spelade trummor? Sven skaffade ett trumset och virvlade fram rockiga dånande rytmer. Då lyste hans bruna ögon av glädje. Sonen Johan fortsatte sedan i sin fars fotspår.

Svens hjärta klappade för gamla fina bilar, amerikanare, som han renoverade till fulländning. Classic Car i Rättvik var ett givet tillfälle att både se och ses av likasinnade. Varma sommarkvällar mullrade V8-motorn i hans turkosblå Ford Galaxy i gång och Sven och hans kära fru Maggie gled i sakta mak ut på en rundtur i Gagnefsbygden. Ett stopp för ett dopp i Mojesjön var ett stort nöje under bilfärderna.

Sven drabbades av svår sjukdom, en prövning han stoiskt bar under tio år. Som närstående beundrade vi hans styrka och mod, modet att leva livet fullt ut trots allt. Sven fortsatte att glädjas åt svalornas ankomst, han njöt av att sköta sin vackra gård och han hade omsorg om sina närmaste. Vi saknar vår storebror.

Anna-Karin Sjöström Proos