Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gruvan dubbelt så stor

Nordic Iron Ore, NIO, förbereder sig efter borrframgångar på Väsman för att lägga om och skala upp järnmalmsprojektet i Ludvika.
NIO signalerar nu att det kan handlar om att fördubbla produktionen av höganrikad järnmalmsprodukt till 4,4 miljoner årston och att fynden tyder på att gruvornas livslängd ökar från 12 till minst 25 år.

Annons

Men än är det för tidigt att säga att det blir så.

– Vi räknar med att efter jul ha analyserat borrdata och att vi har skaffat oss all den grundläggande kunskap om berget under Väsman som vi behöver. Efter jul planerar vi att söka bearbetningstillstånd också för Väsmanfältet.

– Än är det för många osäkerhetsfaktorer för att säga att det blir så här, poängterar Christer Lindqvist, vd för NIO när DT når honom på telefon i London.

– London är Europas centralort när det gäller gruvprojekt. Här träffar vi kunder, finansiärer och banker, berättar Lindqvist som nu bedömer att Ludvikagruvorna ser ut att kunna bli ett av världens mest lönsamma nya järnmalmsprojekt.

Är du orolig när järnmalmspriset är nere under 100 dollar per ton, jämfört med toppnoteringar över 150 dollar per ton?

– Jag är inte orolig långsiktigt för världen behöver mer järnmalm. Efter Kina kommer Indien, sedan andra folkrika länder som Indonesien och Pakistan. Vi lägger stor vikt vid att visa våra kunder att vi har en järnmalmsprodukt med mycket hög järnhalt och den betalas dessutom bättre, säger Christer Lindqvist, som tidigare sagt att när järnmalmen låg över 120-130 dollar så var det rena guldgruvan.

Hans bedömning nu är att priset på lång sikt kommer att hamna över 100 dollar per ton och pendla upp mot 120 dollar.

Du nämnde i en presentation på ravarumarknaden.se att om era beräkningar håller när ni är klara med analyserna så kan NIO sänka produktionskostnaden för Blötbergsmalmen med Väsmanfältet med åtta procent till 48 dollar per ton. Är det kostnaden när ni transporterat malmen till kund?

– Ja, vi har i våra studier beräknat priset där en tredjedel av produktionen går till Asien, en tredjedel till Mellersta östern och en tredjedel till Europa och med ett dollarpris på sju kronor. Frakt är en mycket stor kostnad så om vi lyckas sälja hela produktionen till Europa så blir produktionskostnaderna betydligt lägre och lönsamheten högre. Låga driftskostnader är viktigt för att hitta finansieringen.

Om detta håller, är allt över 48 dollar per ton vinst?

– Ja.

Triple Steelix har i en rapport ifrågasatt möjligheten att bryta under sjön Väsman och det har även tidigare en geolog gjort. Vad säger du om det?

– Det är vi som har kunskapen om berget under Väsman och vi bygger ständigt på den med de undersökningar som nu pågår om malmkroppar och förkastningsprickor. Vi sitter också på hela den kunskap som Ställbergsbolaget skaffade sig när de undersökte malmfältet. I styrelsen har vi också kunskap och personer som varit med om att bryta under en sjö, i Laisvall. Vi är mycket förvånade över dessa uttalanden som gjorts utan kunnande. I Garpenberg bryter dessutom Boliden under en sjö.

NIO:s nuvarande plan är att återstarta gruvorna i Håksberg och Blötberget i slutet av 2015 och vara i full produktion 2016 med ett tonnage på 2,2 miljoner årston höganrikad 67-procentig järnmalmsprodukt. Denna investering är kostnadsberäknad till 3 miljarder kronor och investeringen betalar sig på fyra år.

NIO kommer, om alla studier bekräftar förhoppningarna, att lägga om gruvprojektet så att man startar med att öppna Blötbergets gruva i slutet av 2015. Därifrån går man in under Väsman på 300-metersnivån och därefter så tar man sig an malmerna i Håksberg. Det betyder full produktion först 2018 och totala investeringar på 4,6 miljarder kronor.

Då har man ökat tonnaget av färdig produkt från 2,2 miljoner årston till 4,4 miljoner och ökat livslängden från tolv år till minst 25 år.

Andra effekter blir i så fall att NIO avstår från att bygga ovanjordsanläggningar i Håksberg och man slipper malmtågen mellan Håksberg och anrikningsverket i Klenshyttan genom centrala Ludvika. Med dubblad produktion blir det en större ovanjordsanläggning i Klenshyttan och man kommer att behöva transportera 4,4 miljoner ton produkt på järnväg. Teoretiskt går det att köra 5 miljoner ton från Grängesberg till Oxelösund.

– De här nya planerna kommer troligtvis att bli vårt nya huvudspår allteftersom vi får in nya uppgifter från undersökningarna av Väsman. I slutet av nästa år kan vi fatta ett definitivt beslut, hoppas Christer Lindqvist.