Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Granne med Brunnsviks folkhögskola

Brunnsviks folkhögskola ska flytta till Borlänge. Till och med namnet tar de med sig. Vi bodde granne med folkhögskolan under många år. Jag skrev en gång en artikel, som jag kallade Granne med Brunnsviks folkhögskola. Här följer en avkortad version.

Annons

Brunnsvik är nog en av Sveriges mest kända folkhögskolor. Raden av berömda män och kvinnor, som verkat här, kunde göras lång. Men några av dem är Karl-Erik och Fejan Forsslund, Rickard Sandler, blivande utrikesminister, Torsten Fogelqvist, akademiledamoten, radiochefen Yngve Hugo, Alf Ahlberg, filosofen. Bland elever kan nämnas Arne Geijer, Nyhammarsgrabben som blev LO; s ordförande. Mest känd är nog ändå Dan Andersson som var elev på Brunnsvik 1914 - 1915.

När jag och min familj bosatt oss i Sörvik 1959, blev Brunnsvik ett självklart utflyktsmål. Brunnsviks folkhögskola och ortens befolkning firade av tradition sin midsommar nere vid Storgården. Året runt kunde vi låna böcker på folkhögskolan. Gamla biblioteket stod alltid öppet på den tiden.

1960-talet var en brytningstid på många olika områden. Brunnsvik låg ett steg före när det gällde umgängesformer. I Sörviks skola försökte jag lära barnen att säga God dag och Magistern, inte Hej och Du hur som helst. Men barnen från Brunnsvik var vana att säga Du även till vuxna.

– Varför får inte vi säga du till dig magistern?

C G Lindell efterträdde Alf Ahlberg som rektor år 1959. Genom skolbarnen blev vi snart bekanta med lärarna på Brunnsvik, till exempel Sämund, Eneborg, Niwong, Enegren, Rosenberg och Pederson. Lite senare kom Irina och Henry Blid. De var ofta ute i folkbildningsarbete i Afrika.

Den Röda vågen nådde även Brunnsvik på 1960-talet. En av entusiasterna hette Wille Westby. Man kunde läsa i tidningarna om en viss turbulens på skolan. Men alla traditioner kastades inte över ända. En dag, det kan ha varit 1970, kom jag till skolan i ett ärende. I trappan till matsalen kunde jag höra allsång. Eleverna sjöng Till min syster av Dan Andersson. Precis som när jag själv gick på folkhögskola.

ABF bildades 1912 på initiativ av Rickard Sandler. Tillsammans med LO och KF blev ABF ägare till Brunnsviks folkhögskola. ABF:s 70-årsjubileum minns jag mycket väl. Järnvägstrafiken var nedlagd sedan ett antal år, men dagen till ära, 1982, kunde man åka tåg efter ånglok från Ludvika till Brunnsvik. Man hade byggt upp en plattform, där hållplatsen fanns en gång. Röda fanor visade vägen upp till skolan. Sten Andersson, blivande utrikesminister var högtidstalare. Grekiskan Melina Mercouri deltog. (Aldrig på en söndag) Arja Sajonmaa sjöng. Jag lyckades få hennes autograf på den nya skivan.

Som pensionär var det en stor fördel att bo nära Brunnsvik. Där kunde man läsa tidningar och tidskrifter i ett av Sveriges största folkhögskolebibliotek. Bibliotekarien Christina Garbergs-Gunn tipsade om olika evenemang på skolan, till exempel författarbesök. Vi var alltid välkomna. Många fina konstutställningar fick vi se. Lokala konstnärer fick också ställa ut. Man kunde gå till Brunnsvik och se film och teater, inte sällan gratis. Vi har mycket att tacka Brunnsvik för! KF har ett gammalt fint motto: Ej tjäna på andra, tjäna varandra. Något av den andan tycktes leva på Brunnsvik. Skolan har varit ett kulturcentrum i Ludvikabygden.

Nu blir det tomt!