Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gör älvdalska till ett landsdelsspråk!

I våras fick älvdalska fick mycken publicitet i såväl svensk som internationell press på grund av en internationell konferens om språket i Köpenhamn.

Älvdalska är nämligen ett eget språk och inte enbart en svensk dialekt. Ett språk är antingen en språkvarietet, som inte automatiskt förstås av talare av en annan språkvarietet, eller en språkvarietet som av politiska skäl upphöjts till språk. Dessa brukar betecknas som dialekter med armé och flotta, exempelvis danska, norska och svenska.

Älvdalska är inte sinsemellan förståeligt med rikssvenskan. En rikssvensk förstår inte automatiskt älvdalska, inte ens i skriftlig form. Avståndet mellan älvdalska och rikssvenska är lika stort som mellan isländska och färöiska å ena sidan och rikssvenska å den andra. De flesta lingvister är överens om att älvdalska är ett eget språk.

Älvdalskans ljudsystem, grammatik, syntax och ordförråd skiljer sig radikalt från rikssvenskans. Språket har bevarat nasala vokaler, som till och med försvunnit i isländskan. Älvdalskan har behållit diftonger, utvecklat triftonger och en egenartad vokalskridning. Älvdalskan har bevarat det tonlösa och det tonande läspljudet som i engelskan (thing och that) och isländskan. Älvdalskan har behållit det fornnordiska kasussystemet liksom verbens personböjning. Syntaxen skiljer sig också från den rikssvenska. Ordförrådet innehåller många ord, som inte finns i rikssvenskan.

Den lokala uppslutningen bakom älvdalskan är stark. Ulum Dalska (Föreningen för älvdalskans bevarande) har är närmare 2000 medlemmar och Facebook-gruppen nästan 3000 medlemmar. Det finns ett lokalt språkråd, som har standardiserat älvdalskan; det finns grammatikor och ordböcker, litteratur på älvdalska och undervisningsmaterial om älvdalska på universitetsnivå.

För att ett litet hotat språk ska överleva krävs att modersmålstalarna själva använder det och därmed är engagerade i dess försvar, men också att centralmakten understödjer dess överlevnad. Olika svenska regeringar har inte tagit älvdalskan på allvar på grund av rädsla för dominoeffekter.

Europarådets expertkommitté uppmanade senast 2013 Sveriges regering att utreda om älvdalska var ett eget språk eller en dialekt. Älvdalska har förmodligen fler talare än minoritetsspråket jiddisch och vissa samiska varieteter i Sverige. Det är vår uppfattning att Sveriges regering och riksdag skall ge älvdalskan status som landsdelsspråk.

Christer Janson

Per-Åke Lindblom

styrelsemedlemmar i Språkförsvaret

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel