Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Experten: "Ger inga bestående men"

Annons

Större delen av kontorslokalerna byggdes på 1960-talet och fuktproblemen bedöms ha uppstått på undersidan av bottenbjälklaget och i en del takytor.

En del av fastigheten har plintgrund och en del står på en betongplatta. Takavlopp mynnar i marken omedelbart intill grunden, vilket också bedöms ha bidragit till fuktproblemen.

- Fuktskadorna har lett till tillväxt av mögel och bakterier. En olycklig faktor är att det i konstruktionen finns ett impregneringsmedel som heter klorfenin, som av mögel omvandlats till det starkt mögeldoftande ämnet kloranisol. Många människor reagerar på och får besvär av den lukten, säger Bengt Wessén.

- Det finns inga medicinska bevis, men erfarenhetsmässigt ser vi ett samband mellan kloranisol och att människor upplever ohälsa, fortsätter han och berättar att klorfenoler av den aktuella typen förbjöds år 1979.

Hans bedömning är att de personer som vistas i lokalerna inte riskerar några bestående och att de som har besvär kommer att bli av med dem - inom några dagar - om de undviker att vara i fastigheten.

- Besvären är alltså inte bestående, men om någon mår väldigt dåligt i lokalerna ska vederbörande inte vistas i dem. Det handlar om hur den drabbade upplever besvären, betonar Bengt Wessén, som arbetar vid Pegaus Lab AB i Uppsala.

Han säger att problemen är så allvarliga att de bör vara åtgärdade inom maximalt ett år och att allt, både mögel och anisoler, ska avlägsnas.

- En sanering kan kräva sådana åtgärder att den framtida energiförbrukningen blir så hög att det ur ekonomisk synvinkel kan vara lika bra att riva hela fastigheten, förklarar han.

Annons