Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fyrhjulingar förknippas med allt bistrare olycksstatistik -krav på körkort väcks

Fyrhjulingen har blivit 2000-talets arbetshäst, och ett fordon som förknippas med allt bistrare olycksstatistik. I snitt omkommer åtta förare om året.
I dag finns det kring 100 000 fyrhjulingar i Sverige, registrerade som terränghjuling eller som motorcykel i trafik.

Räkneverket snurrar dock vidare genom fyrhjulingar registrerade som traktorer eller motorredskap. Dessutom finns ett okänt mörkertal - de oregistrerade.

Det totala antalet fyrhjulingar är således oklart. Det enda man med säkerhet vet, är att de stadigt blir fler.

År 2012 såldes för första gången fler fyrhjulingar är tvåhjuliga motorcyklar. Och varje år säljs kring 11 000 (registrerade) fyrhjulingar.

Sant är också att denna stadigt växande maskinpark skuggas av ett ökat antal olyckor.

Att utvecklingen tas på stort allvar var hösten stora trafikseminariet i Tylösand ett exempel på.

Här påtalade bland andra Olof Stenlund, sakkunnig på regelverket vid Transportstyrelsens väg- och järnvägsavdelning, att utbildningen av förare bör skärpas.

– Förarutbildningen bör ha olika nivåer, beroende på vad fyrhjulingen ska användas till, säger han till DT.

– Åtminstone bör förarutbildning gälla vid yrkesmässig användning, ungefär som de krav som gäller för motorsåg, tillägger han.

Det anses vara rimligt att den som har behörighet att köra en fyrhjuling också har grundläggande kunskaper att köra fordonet.

Idén om ett "fyrhjulingskörkort" kommer från föreningen Säker Skog som kommenterade Transportstyrelsens förstudie gällande förarutbildningen.

Vid sidan av utbildningsbehovet finns det ytterligare en källa till bekymmer. Nämligen att fyrhjulingen i stor utsträckning har blivit en leksak för barn- och ungdomar.

Statistik från Socialstyrelsen påvisar att 40 procent av de som skadas i fyrhjulingsolyckor är under 15 år.

En ny rapport från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) signalerar samma sak. En databasanalys har visat att tio procent av de 51 svårast skadade var barn och ungdomar under 18 år.

Till det kan läggas att 58 procent av de vuxna förarna var alkoholpåverkade vid olyckstillfället.

Under Elmiamässan hamnade fyrhjulingarna återigen i fokus. Detta bland annat genom VTI-rapportens förslag om strängare behörighetskrav, samt ett allmänt hjälmkrav kopplat till körsituation och inte till typen av fordonsregistrering.

Dessutom föreslår VTI att gemensamt krafttag tas för att få ner antalet minderåriga förare.

Jörgen Persson, utrednings- och projektledare på Trafikverket, håller med om att olycks- och dödstalen är ett stort bekymmer.

I snitt omkommer åtta förare om året. Under perioden 2001-2014 har 86 dödsolyckor inträffat.

– Det är kanske jämförelsevis låga tal. Men en övervägande del är alkoholrelaterade och i 55 procent av fallen handlar det om skallskador. Förarna har alltså saknat hjälm.

I den "fyrhjulingsstrategi" som regelbundet ses över har Trafikverket tillsammans med en rad andra aktörer enats om prioriterade åtgärder.

Det handlar i nämnd ordning om information, personlig skyddsutrustning, och ambitionen att utrusta fyrhjulingar med både nödlarms– och skyddssystem i form av exempelvis skyddsbågar.