Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Full fart på vindsnurrorna i Garpenberg

Nu har vindkraftverken vid Högtjärnsklack norr om Garpenberg snurrat i gång och börjat leverera elström till nätet. Högt över granskogen sveper de 50 meter långa rotorbladen över grantopparna varv efter varv för att förse bland andra Hedemora kommun, Dala Vind och deras delägare med förnybar energi.

Annons

På fredagen när dimman ligger tät över sjön Dormen och det är helt vindstilla nedanför berget snurrar vindkraftverken i vart fall på halvfart. Här uppe blåser det sju meter per sekund och elmätaren inne i tornet visar att verk nummer sju levererar 510 000 watt ut till elkonsumenterna.

– Det betyder att strömmen från det här verket just nu räcker till att få 510 strålkastare på 1000 watt att lysa, säger Erik Aretorn, Dala Vinds projektledare för vindkraftparken i Garpenberg.

Det måste blåsa tre meter per sekund för att rotorn ska börja snurra. Vid en vind på elva meter per sekund når vindkraftverket sin maxkapacitet och när vindstyrkan når 20 meter per sekund slås det av för att inte blåsa sönder.

– Du kan se att rotorbladen böjer sig bakåt redan vid den här vindstyrkan. Blåser det mer än elva sekundmeter vrider de sig för att släppa förbi vind och när de slås av ställs de i ett läge där de inte tar någon vind alls, förklarar Erik Aretorn.

Vindsnurrans rörelser styrs av automatik som också känner av vindriktningen och ställer rotorn rakt mot vinden. När vindkraftverket går för full producerar det 1800 000 watt vilket är lika med 1 800 kilowatt. Kraften i vinden motsvarar då en motorstyrka på 2450 hästkrafter.

– Det krävs en medelvind på drygt 6,5 meter per sekund på en plats för att det ska vara lönsamt att anlägga en vindkraftpark där. Vi räknar med att de sju vindkraftverken tillsammans ska producera nära 38 miljoner kilowattimmar per år. Det täcker elbehovet för mellan 1 500 och 1 700 villor, förklarar projektledaren.

Danska Vestas har levererat vindsnurrorna. De kommer att sysselsätta två tekniker som ska sköta service och underhåll. Dala Vind ska driva tre av snurrorna i egen regi. Hedemora kommun, Hedemora Bostäder och Hedemora Energi äger en snurra vardera. Den sjunde snurran delas mellan Orsa Besparingsskog och Dala Vindkraft Ekonomisk Förening. I den senare kan privatpersoner gå in som andelsägare.

Står man intill den 150 meter höga vindsnurran hörs ett ganska påträngande svischande ljud varje gång ett rotorblad passerar tornet. Det uppstår när rotorn pressar luft mot tornets yta. Det är oftast oljudet som gör att många som riskerar att få vindkraftverk inpå knutarna protesterar och överklagar.

– Vi har haft några överklagande annars har motståndet mot den här parken varit ganska måttligt. Det beror säkert på att den ligger i ett obebyggt skogsområde och att avståndet till närmaste boende är omkring en kilometer. Enligt Boverkets normer får ljudet vid fastboende inte överstiga 40 decibel A. För att klara det måste avståndet vara minst 500 meter, säger Erik Aretorn.

Att de höga vindkraftverken förstör landskapsbilden är ett vanligt argument mot vindkraften. Men vindkraftparken Högtjärnsklack har inte varit kontroversiell ur den synpunkten. De naturinventeringar som bland andra ornitologer gjorde som en del i projekteringen visade att få större rovfåglar rör sig i området. Hittills har man inte heller hittat några djur som har dött eller skadats efter att ha kolliderat med rotorbladen.

Annons