Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Från kulturkrock till framgång för laestadianerna i Gagnef

De har lyckats, integrerats och räddat skolor och annan samhällsservice.
De har skapat jobb åt sig själva och andra.
De finska – och numera också svenska – laestadianerna har varit och är mycket betydelsefulla för Gagnefs kommun. De driver eller har startat mellan 20 och 25 företag som sysselsätter mellan 600 och 700 personer.

Laestadianernas historia i Gagnefs kommun och då i synnerhet i Mockfjärd är – inte minst ur integrationssynpunkt – lite av en framgångssaga.

Många av de laestadianska familjerna flyttade till Mockfjärd 1976-77.

Men några hade också kommit till kommunen – och då främst till orterna Djurmo, Djurås och Sifferbo – något eller några år tidigare.

Ändå var det lite av en kulturkrock när fler än 20 laestadianska familjer ungefär samtidigt slog sig ned i Mockfjärd.

– Fördomarna var många och många av oss kunde heller ingen svenska, vilket skapade ett språkligt avstånd och försvårade integrationen. Det relativa främlingskapet ledde till att många av våra barn mobbades av jämnåriga i skolan, berättar Matti Heikkinen.

Han har under mer än 30 år varit ordförande i Laestadianska Sveriges Fridsföreningars Centralorganisation, SFC, och är en av profilerna och ledarna i den grupp av familjer som flyttade till Mockfjärd och snart kom att förändra Gagnefs kommun.

Bland fördomarna – eller skrönorna – märks

"Den förbjudna frontmatade tvättmaskinen".

"Barn som himmelsbiljett".

– Många trodde länge att vi som laestadianer inte fick ha frontmatade tvättmaskiner. Skälet skulle vara att vi inte ville riskera att vi eller våra barn skulle se kvinnors underkläder virvla förbi den runda glasrutan, berättar Matti och tillägger leende:

– De som trodde på det tänkte inte på att det var en besvärlig metod om nu någon ville studera underkläder. De är ju faktiskt lättare att se – på torkvindorna.

"Himmelsbiljetten" är en skröna som bygger på att de laestadianska familjerna är barnrika, många par har tio barn eller fler.

– Det fanns – och finns kanske fortfarande – en uppfattning om att vi försöker att skaffa oss lika många barn som Jesus hade lärljungar för att försäkra oss om en plats i himlen. Tolv barn skulle då ge oss "biljetter" till himlen, säger Mattis maka Irja Heikkinen.

– För säkerhets skull har Irja och jag 13 barn, alltså ett i reserv, inflikar Matti till synes allvarligt.

Men sanningen är att laestadianerna på samma sätt som de flesta människor betraktar barn som en gåva – och till skillnad från många andra inte använder preventivmedel.

Gagnefs laestadianer är "som folk är mest" och laestadianismen är ingen frikyrklig eller någon extrem rörelse.

– Vi utgör en väckelserörelse inom Svenska kyrkan och utöver barnrikedom kännetecknas vi av att vi är nykterister, berättar Matti och Irja Heikkinen.

De berättar att det förekommer att laestadianer lämnar fridsföreningen.

– De är självklart ändå en del av familje-, släkt- och gruppgemenskapen och många av dem har kvar samma värderingar som när de var troende laestadianer och medlemmar i föreningen.

Med tiden har de finska laestadianerna också blivit svenska.

– I Finland betraktas jag som svensk och i Sverige som finne. Det är en viss fördel, en helgardering, när Sverige möter Finland i ishockey, men under skid-VM i Falun önskade jag att jag också varit åtminstone kvartsnorrman, säger Matti Heikkinen med ett skratt.

Makarna Matti och Irja Heikkinen kom till Mockfjärd år 1979. Han var agent eller återförsäljare i Sverige för finska möbelfabriker och kunde egentligen bo var som helst.

Själv har han aldrig känt något utanförskap i Mockfjärd och Dalarna, utan tvärtom känt sig välkommen.

–  Jag tror att även de infödda Mockfjärdsborna betraktar oss som en självklar del av dagens Mockfjärd. Sverige, Dalarna, Gagnef och Mockfjärd har en stor plats i mitt hjärta, säger Matti Heikkinen.

Det var den lantliga idyllen – den goda uppväxtmiljön för barnen – som lockade de laestadianska familjerna till Mockfjärd.

– Även Dalarnas rejäla vintrar och aktiviteter som skid- och skridskoåkning lockade, berättar Matti Heikkinen.

– Många av oss flyttade hit från Eskilstuna och vi kände varandra väl. Vi ville bo i villa och på landet – och här var det lättare att hitta hus åt stora familjer och dessutom var det gott om jobb, berättar Matti Heikkinen.

LÄS ÄVEN:

Professorn om laestadianerna: "De uppfattas som en tillgång"

Sex barn får gärna bli fler: "Vi lägger våra liv i Guds händer"

De har skapat 700 jobb