Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Föräldrarna börfå avgöra själva

Annons

Den svenska föräldraförsäkringen skapar möjligheter att kombinera föräldraskap med karriär för både män och kvinnor, något som är svårt i många andra länder.

Italiens födslotal har fallit konstant sedan 1960-talet. I europeiska länder som Spanien och Portugal faller också antalet födda barn för varje år. När kvinnor utbildar sig, gör karriär och får barn senare i livet minskar samtidigt antalet födda.

Färre barn innebär svagare tillväxt och färre som kommer försörja de äldre på ålderns höst. En utväg för politiker är att helt enkelt uppmana till mer barnafödande, men vem lyssnar på träiga uppmaningar att föröka sig?

En annan, och troligtvis mer effektiv metod, är att skapa möjligheter att både ha en yrkeskarriär och skaffa barn. Därför har vi världens kanske mest generösa föräldraförsäkring. Finns egentligen något att diskutera? Jo, uttaget av föräldraförsäkringens dagar är fortfarande mycket ojämnt fördelat mellan män och kvinnor.

Förändringen som vissa driver är att göra försäkringen individuell, det vill säga att varje förälder får ett visst antal dagar som inte kan överföras till den andra föräldern, något som man hoppas får konsekvenser för mäns och kvinnors löner, eftersom den totala yrkeskarriären blir längre.

Gensvaret bland befolkningen är svalt. I en undersökning utförd av Demoskop 2011 undersöktes inställningen till föräldraförsäkringen. På frågan: "Vilken princip tycker du är mest rätt för fördelningen av föräldraledigheten?" svarade 83 procent av de svarande att föräldrarna ska besluta om uttaget av föräldradagar. Det andra svarsalternativet var: Fördelningen lagstiftas, det vill säga att politiker beslutar om fördelningen.

En viktig anledning till att många familjer inte delar föräldraförsäkringen helt lika är troligtvis att de helt enkelt inte är jämställda i sin syn på hur barn ska tas om hand under det första levnadsåret. En annan orsak är att den förälder som tjänar mest och därmed har mest att förlora ekonomiskt på att vara hemma med barnet är den som stannar på jobbet. Troligtvis är det lite av båda.

Människors liv är olika. Och därför är nog så många negativt inställda till att uttaget lagstiftas, trots att man är positiv till att få goda grundförutsättningar. Jag håller med.

Föräldraskap är inget som går enligt någon mall. Därför är det förmätet att tro att man gör föräldrar en tjänst genom att välja åt dem. Att önska att alla tog ut likvärdigt antal dagar är att underskatta orsakerna till att människors liv ser olika ut.

Vår tids stora jämställdhetsreform handlar inte om att detaljstyra föräldraskapet.