Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Flourvalla är farlig

Valla, både fästvalla och glidvalla, finns av många olika typer. Huvudbeståndsdelen är paraffinblandningar, och sedan ett antal år tillbaka i en del även kol och fluor.

Förenklat uttryckt: ju mer fluor vallan innehåller, desto dyrare. Detta för att få allt bättre resultat i spåret.

Den typ av fluorföreningar (PFCs) som finns i vallorna har uppmärksammats allt mer på senare år.

När man för ett antal år sedan kollade hur mycket av dessa föreningar svenska folket fått i sig, blev resultatet: ungefär lika mycket som folk i andra länder - med vissa undantag. För dem med extra höga värden föll så småningom misstanken på skidvallan.

Sedan 2003 har man genomfört och genomför olika forskningsprojekt kring problemet. Inte minst forskningscentret Människa-Teknik-Miljö vid Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicin vid Örebro Universitetssjukhus är engagerade i frågan.

Man har tagit prover på vallarna för skidlandslagen i Sverige och USA i omgångar.

- Vi har hittat extremt höga halter av PFCs hos dem. Ämnena har lång halveringstid, det vill säga anrikas i kroppen, berättar Helena Nilsson, doktorand i kemi i Örebro.

Forskningen fortsätter och hon skulle gärna vilja ha kontakt med klubbar för att få kontrollgrupper på klubbnivå, för att se hur dessa vallare påverkas.

Fluorfeber är en följd av att exponeras för ämnena. Det yttrar sig med feber, frossa och ont i lederna och håller i sig ett dygn.

Nyligen varnade Statens arbetsmiljöinstitut i Norge för att kemikalierna i skidvalla kan ge upphov till nedsatt lungfunktion.

Långsiktigt kan PFCs orsaka minskad födelsevikt, nedsatt immunförsvar och till och med cancer.

- Vi är medvetna om riskerna. Därför har vi skaffat specialutrustad lastbil med luftkonditionering och andra finesser. Våra vallare använder också ordentlig skyddsutrustning, berättar landslagets Mats Eklund.

- Med denna utrustning har vi märkt att halterna av PFCs i blodet hos våra vallare har minskat något. Vi fortsätter arbetet med förbättringarna.

Bland annat arbetar man tillsammans med vallatillverkarna på att hitta alternativ till fluorvallorna.

Kan ni inte bara avstå från valla som innehåller fluor?

- Inte i dagsläget. Glidet med dessa vallor är så mycket bättre.

- Sen är det kanske inte bara fluor i vallorna som kan vara problematiskt. Men jag kan för lite om hur det påverkar miljön.

Vilka råd ger då vice vallachefen till vanliga skidåkare?

- De som bara vallar några gånger per år är inte lika utsatta. Men det är viktigt även för dem att se till att ha god ventilation och använda andningsskydd.

Förresten har specialbilarna som landslaget använder för vallning också gett en annan miljövinst:

- Nu fraktar vi även skidorna i dem. Det handlar om många par, upp till 600, som åkarna tidigare släpade med sig på flyget, säger landslagets pressansvarige Torbjörn Nordvall som också berättar man fortsätter att jobba med miljöfrågorna på alla fronter.

Fakta/ Valla i gamla tider

* Äldsta källan för att valla användes i Sverige finns i Johannes Scheffers Argentora Lapponiae från 1673. Där nämns beck eller harts som valla.

* På 1860-talet började man med backhoppning. Då behövs bättre glid. Man använde bland annat kåda, linolja, vaselin.

* 1942. Dåvarande svenska läkemedelsbolaget Astra inleder forskning kring vallaproblematiken. Företaget anställer Martin Matsbo för att testa konkurrenternas produkter och provprodukterna från Astra.

* På 1940-talet börjar de syntetiska vallorna komma på allvar.

* 1946 lanserar Astra sin egen Swix. I början var skidfolket mycket skeptiskt. Efter vinter-OS i St Moritz 1948 började de nya vallorna efterfrågas på allvar.

Fakta/ Valla i dag

* Vallorna, både fäst- och glidvalla, består numera huvudsakligen av paraffiner samt i en del kol och fluor. (Klistervalla består av paraffinolja, en produkt som

utvinns vid raffinering av råolja).

* Recepten är hemliga och beroende på sammansättning funkar de olika beroende på temperatur, snöstruktur med mera.

* Paraffiner är olika mättade kolväten. De kan tillverkas av djurfetter, petroleum eller helt syntetiskt. Paraffin klassas inte som hälsovådligt, är vitfärgat och har varken lukt eller smak.

* Fluor, här i form av perfluorerade ämnen, så kallade PFCs, är hälsovådliga. Att man använder dem i vallor beror på att de stöter ifrån sig vatten och smuts, vilket anses ge bättre resultat.