Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han blev flykting efter filmsuccén

/
  • Ahmad Khan Mahmoodzada skapar sig nu ett liv i Sverige och hoppas kunna jobba som skådespelare i framtiden.

Annons

Ahmad Khan Mahmoodzada vann priser i utlandet för sin rollprestation i Flyga drake, men samtidigt skapade filmen problem för honom och hans familj hemma i Afghanistan. Bilden av det afghanska samhället och talibanernas terror föll inte i god jord. Nu bor han hos en svensk familj i Borlänge sedan tio månader. I Sverige har han bott i två år, tidigare i Stockholm och Mockfjärd.

– Det är tre år sedan jag flydde från Afghanistan och fick hjälp av en bekant till familjen. Jag visste inte var jag ville, bara någonstans. Jag flydde bland annat genom Vitryssland, Litauen, Polen och Danmark innan jag hamnade i Sverige. Bland annat fick jag simma över en flod, jag tror att det var i Vitryssland, säger han.

Att en vanlig afghansk pojke fick en roll i en storfilm skedde mer eller mindre av en slump.

– Jag läste engelska i Kabul och träffade en kvinna som heter Kate. Hon hade kontakter i branschen och berättade om filmen. Vi träffades några gånger, utan att min familj visste något. När jag berättade för min far att jag skulle vara med trodde han inte på mig. Han stod i sin affär och sa "jag har inte tid". Jag berättade för min mamma också och hon fick prata med pappa.

Till slut följde föräldrarna med och träffade Kate som berättade allt. Filmbolaget ordnade med pass och utresetillstånd till Kina där det som ska föreställa Afghanistan spelades in. Ahmad Khan Mahmoodzada spelar pojken Hassan, en godhjärtad person som trots att han själv utsätts för svek och lögner aldrig överger sin bästa vän. Han var tio år under inspelningarna.

Flyga drake utspelar sig dels under tiden innan Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979, dels under 2000-talet. Scenerna från 70-talet visar hur Afghanistan var ett förhållandevis modernt land, även om det förvisso fanns spänningar i landet. I kriget mot ockupationsmakten trasades landet sönder och ur spillrorna reste sig talibanrörelsen, som tidigare fått stöd från väst.

– Jag minns att jag såg bilder från 60- och 70-talet när jag var liten själv och det kändes overkligt, som om det inte var samma land.

Världspremiären hölls i Dubai och det var en fantastisk känsla att se sig själv på film, berättar Ahmad Khan Mahmoodzada.

– Jag grät faktiskt. Jag trodde aldrig att jag skulle få vara med i en film.

Samtidigt förstod han och familjen att de kunde få problem. Bilden av talibanväldet var allt annat än positiv. De fick löfte om att få hjälp till en fristad av filmbolaget, men gjorde efter ett par år i Dubai ändå ett försök att återvända till vardagen hemma.

– Det var en hemsk tid. Folk ifrågasatte hela tiden "varför var du med i filmen, det var inte bra". Det drabbade hela min familj. Jag och mina syskon kunde inte gå i skolan, jag utsattes för dödshot och mina bröder för ett kidnappningsförsök. Men folk vet egentligen inget om filmen, de hör bara en massa negativa saker. Och det är inte bara Talibanerna som är kritiska, regeringen också. Och det är regeringen som styr landet på dagen, Talibanerna på natten. Jag har även förlorat nära kompisar.

I en av scenerna våldtas han av några tonårspojkar och det är en av anledningarna till att han fick problem efter filmen.

– Det är många som tror att det var på riktigt. Och folkgruppen både Hassan i filmen och jag tillhör, Hazarerna, menar att scenen framställer dem som svaga.

Nu vill Ahmad Khan Mahmoodzada fortsätta jobba med film. Men det första målet är att återförenas med sin familj, som bor i Pakistan sedan ett år. Hans lillebror har redan kommit efter honom till Borlänge och de bor i samma familj. Till hösten hoppas Ahmad Khan att han kan börja läsa på gymnasiet – det är bara svenskbetyget som ska klaras av först.

– Jag har inte sysslat med film alls sedan Flyga drake, men det är ett par filmare i Sverige som håller på med en dokumentärfilm om mig. Jag tror att den kommer att visas i SVT. Min dröm är att en gång bli en bra skådespelare.

Drömmen är också att Afghanistan en gång blir en demokrati, där människor kan tala fritt, göra vad de vill – och skapa film utan censur. Och den dagen skulle han kunna tänka sig att flytta tillbaks igen.

– Jag vill att folk en dag ska säga "bra gjort" om att jag var med i Flyga drake, inte "du gjorde fel".

Mer läsning

Annons